EU klimat- och energipolitik har försvårat för den industriella basen i Europa. Höga energipriser, påtvingade och snabba teknikskiften (elbilar) samt ett komplicerat regelverk har tvingat många av Europas industriföretag att ompröva sin verksamhet och till och med flytta ut.
Tyskland, som har fasat ut all kärnkraft och dessutom gått miste om den ryska gasen, är särskilt drabbat. En omsvängning är emellertid på väg. I såväl EU som Tyskland anser man nu att det var ett ”strategiskt misstag” att avveckla kärnkraften. I en nyligen genomförd undersökning av den tyska TV-kanalen ntv säger 70% av de tillfrågade att de vill ha tillbaka kärnkraften i Tyskland.
Sverige lyckades stoppa den energipolitiska katastrofen strax innan stupet. I en ledare i Svenska Dagbladet härförleden skriver Peter Wennblad om Jan Björklunds och Liberalernas envisa kamp för kärnkraften och hur det inflytandet förmodligen räddade Sverige undan en katastrof liknande den tyska. ”Partiets envisa argumentation för kärnkraftens fördelar fick den svenska opinionen att svänga tidigare än i andra länder, […]”.
De senaste decenniernas energipolitik har gått ut på att styra inte bara förbrukningen utan även produktionen i den riktning som den aktuella regeringen funnit lämplig.
Inte minst har det omöjliggjort långsiktiga investeringar i storskalig elproduktion. Ingen vill investera miljarder i ett nytt kärnkraftverk om det riskerar att stoppas dagen efter nästa val. Därutöver har investeringsviljan i energikrävande industri också minskat, ingen vet ju vad elen kommer att kosta.
Den omställning som ofta beskrivs som nödvändig bottnar i en vision om ett i grunden förändrat samhälle där planekonomiskt tänkande har fått ersätta normal marknadsekonomi. Det hela påminner om en kinesisk byggboom. Bygg nu! Tänk senare! Det spelar ingen roll om husen behövs eller ej! Vi har en plan som ska uppfyllas!
Vindkraften har varit en del i detta (och även solceller, om än i mindre skala). Det finns fortfarande de som anser att man ska bygga mer utan att ens reflektera över lönsamheten. I en fullständigt överetablerad marknad tjänar ingen pengar och precis som en kinesisk spökstad, verkar nu svenska vindkraftsparker gå mot samma öde. Den svenska vindkraften har kostat i storleksordningen 300 miljarder att bygga men är idag i praktiken värdelös. Detta får till och med NorthVolt-kraschen att framstå som en ”promenad i parken”. Så går det när visioner möter verkligheten.
Svensk energiförsörjning måste baseras på sund marknadsekonomi och förståelse för tekniska sammanhang. Då kan man investera utan fluffiga gröna visioner.
Tänk på Björklund, han hade rätt!
Sven Olof Andersson Hederoth
