Den svenska standarden SS8760014:2025, som är en uppdaterad version från den tidigare standarden som publicerades 2017, har nu äntligen landat på mitt bord. Vid första anblick tänkte jag att detta var ytterligare ett dokument som ska läsas och sedan läggas åt sidan, men där hade jag fel! Äntligen, efter alla år av stångande har äntligen en efterlängtad stor förändring införts.
Av Matts Ramstorp
Det svenska språket är både svårt och fantastiskt på alla vis. Vissa ord och uttryck återfinns inte i andra språk, vilket i många fall anses vara positivt då detta fenomen ger vårt svenska språk en större möjlighet att vara mer heltäckande. Ta till exempel ordet ”städning”. Sätt detta ord i relation till dess släkting ”rengöring” och jämför dessa två.
Städning, rengöring eller städning och rengöring?
Ofta använder vi orden sammankopplade – Vi använder orden ”städning och rengöring”, men vad menas egentligen med dessa ord – var och en för sig eller till och med då dessa är tillsammans? För gemene man spelar det kanske ingen större roll om man säger städa eller rengöra, men om man tar steget utanför den privata sfären så spelar det en otroligt stor roll, inte minst ur förståelsesynpunkt och därmed ett beteendemässigt perspektiv.
Anledningen till att jag tar upp detta just nu är att man i denna nya version av standarden SS8760014:2025 klart och uttryckligt anger att man inte ska använda ordet städning i de sammanhang som standarden gäller, utan i stället ange att man arbetar med rengöring. Vän av ordningen kan då säga – Spelar detta egentligen någon roll? Blev det egentligen bättre då vi 1966 bytte yrkestiteln städare mot lokalvårdare?
Det tog 60 år!
Grunden till att man då ville byta till en annan yrkesbenämning var att man ville höja yrkesstatusen och beskriva arbetsuppgifterna mer precist, och att man redan då insåg att vissa delar av yrket övergått från enklare städning till mer avancerad rengöring och underhåll. Nu 60 år senare har vi fått inskrivet i en svensk standard att när man avser att skapa en ytrenhet med avseende på mikrobiologiska föroreningar inte ska tala i termer av städning, utan i stället tala om rengöring!
Visserligen innefattar denna standard inte de allra renaste delarna inom hälso- och sjukvården, till exempel högrena operationssalar för infektionskänslig kirurgi, då dessa har betydligt högre renhetskrav, men trots detta är denna nya version av standarden ett lyft.
Intressant och viktigt inom andra verksamheter
Jag vill dessutom ta upp denna vokabulära förändring i ett större sammanhang. Att gå från städning till rengöring är inte bara viktigt inom hälso- och sjukvården, denna förändring, från att städa till att rengöra, är av stor betydelse inom alla verksamheter där man arbetar med krav på mikrobiologisk renhet, till exempel inom tillverkning och hantering av läkemedel, medical devices och även inom livsmedelsindustrin.
Byt städ- till ren-
Detta innebär att prefixet städ- bör (ska) ersättas med ren-, så att städrutin numera ska kallar rengöringsrutin, städinstruktion – rengöringsinstruktion, städredskap – rengöringsredskap, osv.
Paralleller till en annan standard
Man kan dra paralleller till en annan standard, ISO 14644 Part 5 som är en del av den världsomfattande renrumsstandaren med titeln ”Cleanrooms and Associated Controlled Environments, Part 5: Operations”. I denna standard, som är skriven på engelska och därför inte har samma problem som vi har i svenska, då allt kallas för cleaning, delar man in ”Cleaning” i tre delar, ”Gross cleaning”, ”Intermediate cleaning” samt ”Precision cleaning”.
Grovrengöring
”Gross cleaning” kan man med lite fantasi översätta till det svenska ordet ”Grovrengöring” då denna aktivitet syftar till att eliminera synbara partiklar från en yta, partiklar som är större än 50 mikrometer (en mikrometer är en tusendels millimeter).
Rengöring
”Intermediate cleaning” kan man ersätta med det svenska ordet ”Rengöring” då denna syftar till att eliminera osynliga partiklar med en storlek mellan 10 och 50 mikrometer.
Desinfektion
Slutligen ”Precision cleaning” som enligt standarden avser eliminering eller oskadliggörandet av partiklar som är mindre än 10 mikrometer. Verksamheter med krav på mikrobiologisk renhet normalt kallar detta desinfektion. Desinfektion innebär att man med kemiska eller fysikaliska metoder reducerar, dvs. minskar, det totala antalet mikroorganismer som finns på en yta.
Viktig slutsats
I alla sammanhang där det finns krav på mikrobiologisk renhet är det viktigt att förstå att om man vill desinficera en yta kan man inte bara ta en torkduk indränkt med till exempel alkohol och torka av ytan. Man ska och måste alltid arbeta på ett stegvis sätt: Börja med att eliminera alla synliga partiklar och annan smuts från ytan, genom ”Gross cleaning”, dvs. grovrengöring. Därefter ska man rengöra ytan, utföra en ”Intermediate cleaning” för att eliminera de osynliga partiklarna. Först nu kan man utför desinfektionen, ”Precision cleaning”.
Om man inte arbetar på detta sätt kommer desinfektion inte att bli tillräckligt effektiv i sin avdödande effekt.
Detta innebär i förlängningen att man inte kan använda kombinationsmedel, det vill säga rengöringsmedel som både rengör och desinficerar samtidigt. Detta gäller framför allt i de fall då man har högre krav på ytrenhet, inte i de fall då man rengör väntrum etc.
