I Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås blir träspill från skog och rivning värdefull råvara. Fjärrvärme, fjärrkyla och el produceras och bidrar till en planerad energitillgång, tack vare värmelagring i ett gigantiskt bergrum. Då bidrar vi till ett resurseffektivt samhälle, säger Jörgen Engström som är avdelningschef för produktion.
När elförsörjningen är allt mer oförutsägbar och höga elpriser pressar företag och konsumenter ökar behovet av planerad energi. En lösning är att använda bioenergi för att säkra tillgången. Det är Västeråsbaserade Mälarenergi ett exempel på. Man har skapat en flexibel produktionskedja där biobränsle omvandlas till värme och el i det centralt belägna kraftvärmeverket.
Där kombineras biobränsle, avfallsförbränning, elturbiner och energilagring till ett robust system som bidrar till att leverera värme, kyla och el. Resultatet svarar då bättre mot marknadens behov eftersom man kan påverka och styra tillgången, oavsett väderlek eller årstid.
- Fokus ligger på att skapa ett resurseffektivt samhälle, säger Jörgen Engström som är avdelningschef för produktion på Mälarenergi.
Träavfall blir biobränsle
Mälarenergis kraftvärmeverk bränner olika typer av bränslen. Omkring 30 procent är biobränsle. Det är återvunnet träspill som kommer från skogsindustrin, till exempel avverkningsrester som grenar och toppar, bark, flis och sågspån. Material kommer också från byggsektorn i form av rivningsvirke och andra träbaserade byggrester.
- Totalt är det årligen 220 000 ton biobränsle, säger Jörgen. Träspillet från bygg tar vi emot under förutsättning att vår specifikation följs. Det handlar bland annat om att inga farliga ämnen som asbest får förekomma.
När träspillet och andra ej återvinningsbara avfall bränns i kraftvärmeverket genereras värme som distribueras i fjärrvärmenätet. Samtidigt producerar kraftverkets tre turbiner elström. Totalt produceras el på 700 GWh per år som går ut på elnätet.
Hållbarhet och klimatsmarta lösningar handlar inte bara om att ta vara på brännbart träavfall. För Mälarenergi gäller det även själva produktionen där man tar ett helhetsgrepp för att bidra till ett resurssnålt, cirkulärt samhälle.
Gigantisk termos
Mälarenergi har utvecklat en sinnrik lösning för att ta tillvara den energin som kraftvärmeverket genererar. Därför anpassar man produktionen efter det behov som finns samtidigt som den blir planerad. För att avgöra behovet har Mälarenergi en stab av experter för att bedöma olika faktorer som kan påverka, till exempel väderlek.
Marknadens behov av energimängden varierar efter årstid och väder. När produktionen av värme inte motsvaras av kundbehovet, som under sommaren, lagras den. Ett sätt är att använda ett enormt stort bergrum på 300 000 kubikmeter med en kapacitet för att lagra 13 GWh fjärrvärme. Som en gigantisk termos under jord.
Bergrummet blir en buffert för att lagra energin som inte behövs för tillfället. Det betyder att kraftvärmeverket kan köras oavsett tid på året och väderlek. Överskottet lagras i bergrummet för att användas, till exempel att säljas som en stödtjänst för att stabilisera elnätet.
Resultatet är att kraftvärmeverket bidrar till att elproduktionen blir planerad och kompletterar därmed elförsörjningen jämte andra energikällor som vattenkraft, sol och vind. Mälarenergis förbränning av biobränsle och träspill ökar alltså tillgången på planerad energi och är en hjälp så att elnätet kan blir stabilt och säkert.
Osäker tillgång
Den planerade energiförsörjningen, både till fjärrvärme och el, är beroende av tillgången på avfall. Det gäller också tillgången av biobränslet från skog och byggbranschen.
- Vi har en egen upphandlingsorganisation EFO tillsammans med andra energibolag, säger Jörgen. Vi lämnar in en uppskattning av vårt behov utifrån produktion och väderprognoser.
De biobränslen som används i Västerås är dock ingen ekonomiskt stabil resurs. På under de senaste tre åren har priserna på skogsflis till värmeverk ökat med nästan det dubbla enligt Energimyndigheten. Minskad avverkning leder till att volymen skogsavfall krymper, ett tecken på en sviktande tillgång. Skogsrester kan också användas på flera områden till exempel tillverkning av bioplast och andra produkter. Där spelar tanken på att minska användandet av fossila ämnen en stor roll.
Oavsett fluktuationer på marknaden ser Jörgen ändå på framtiden med tillförsikt.
- Det handlar inte bara om att ställa om och nå målet om netto nollutsläpp, säger han. Vi måste arbeta långsiktigt och se det större perspektivet. Att använda rätt teknik, se möjligheterna och vara flexibla på vägen mot det resurssmarta samhället.
© Love Janson
