Microsofts beslut att pausa sina köp av negativa utsläpp från Stockholm Exergis anläggning för koldioxidinfångning sätter ytterligare press på en redan skakig svensk CCS-sektor. Beskedet beskrivs som en kalldusch för ett projekt som tidigare lyfts fram som ett prestigeinitiativ, uppmärksammat av både politiker och kungligheter.
Enligt uppgifter i tidningen Affärsvärlden skulle omkring 80 procent av intäkterna för projektet komma från just Microsoft. Pausen riskerar därför att få långtgående konsekvenser för satsningen.
Bakgrunden och utvecklingen beskrivs i en krönika av Christian Sandström i Affärsvärlden.
Flera projekt stoppas eller pausas
Under det senaste året har flera stora svenska CCS-projekt bromsats eller lagts på is. Cementtillverkaren Heidelberg Materials har pausat sitt arbete i Slite efter att Energimyndigheten sagt nej till statlig medfinansiering.
Även det kommunala energibolaget Söderenergi i Södertälje har dragit i bromsen, med hänvisning till ökade risker. Växjö Energi pausade sitt projekt i början av 2026, och sedan tidigare har även Vattenfall stoppat sin CCS-verksamhet i Sverige.
Utvecklingen är inte isolerad till Sverige. I Danmark skulle tio projekt konkurrera om stöd ur en fond på 28,7 miljarder kronor. I början av året valde nio av dessa att dra sig ur, trots möjligheten till omfattande bidrag. Endast ett projekt gick vidare, vilket tvingade staten att omarbeta stödsystemet.
Kritiken mot affärsmodellen växer
Koldioxidinfångning och lagring, CCS, har länge lyfts fram som en central teknik i klimatpolitiken. Samtidigt växer kritiken mot dess ekonomiska och tekniska förutsättningar.
Tekniken innebär att koldioxid fångas in från utsläppskällor och lagras i berggrunden eller under havsbotten. Processen beskrivs dock som både kostsam, komplex och riskfylld. Kritiker pekar också på att utsläpp och kostnader kopplade till själva anläggningarna ofta underskattas i kalkylerna.
Liknelsen med vätgas har också blivit vanlig – båda teknikerna är beroende av omfattande offentliga stöd för att över huvud taget vara genomförbara.
Forskare vid University of Oxford har dessutom pekat på att kostnadsutvecklingen går i motsatt riktning mot vad många prognoser tidigare hävdat. I stället för sjunkande kostnader tyder analyser på att prisbilden stiger i takt med ökad kunskap om tekniken.
Fortsatt satsning trots osäkerhet
Trots motgångarna finns det aktörer som fortsätter att investera. Öresundskraft och Stockholm Exergi driver sina projekt vidare.
– Vi har lovat marknaden att det här ska göras, sade Stockholm Exergis säljchef Erik Rylander till Svenska Dagbladet.
Samtidigt har pensionsfonder, däribland Alecta, gått in med miljardbelopp via olika bolagsstrukturer.
Analytikern Robert Höglund uppgav till Affärsvärlden att CCS-marknaden kräver fler aktörer, som Microsoft, för att ta fart. Men den senaste utvecklingen pekar snarare i motsatt riktning.
Han konstaterade också att marknaden sannolikt inte utvecklas utan politiska krav eller styrmedel.
Växande tvekan kring teknikens framtid
Att projekt nu stoppas trots tillgång till omfattande stöd ses av vissa som ett tecken på en djupare strukturell svaghet. När affärsmodellen inte håller ens med bidrag, riktas kritiken mot själva grundidén snarare än finansieringen.
Flera företag väljer nu att ompröva sina investeringar, vilket kan tyda på att förväntningarna kring CCS håller på att justeras ned.
Utvecklingen väcker frågor om hur många projekt som faktiskt kommer att överleva på sikt – och om tekniken kan stå på egna ben utan fortsatt politiskt stöd.
Källa: Affärsvärlden
Fakta:
CCS står för Carbon Capture and Storage och innebär att koldioxid fångas in och lagras permanent. Tekniken har diskuterats i decennier men har ännu inte etablerats i stor skala utan omfattande statligt stöd.
