EU-aktörer varnar för stopp av avloppsdirektiv

Rengöringsverk. Foto: Ivsn Bandura/Unsplash
Rengöringsverk. Foto: Ivsn Bandura/Unsplash

Flera europeiska organisationer uppmanar EU-parlamentariker att inte fördröja genomförandet av det reviderade avloppsdirektivet UWWTD. Bakom uppmaningen står bland andra branschorganisationen EurEau tillsammans med kommun- och vattenaktörer. De varnar för att ett uppskjutande riskerar att påverka investeringar, miljöskydd och rättvis kostnadsfördelning.

Vill se snabb implementering

Organisationerna lyfter att vatten- och avloppssystem är samhällskritiska funktioner och att direktivet är centralt för att minska utsläpp av mikroföroreningar, särskilt från läkemedel och kosmetika. Direktivet innehåller krav på ytterligare reningssteg för att minska dessa ämnen i avloppsvatten.

De pekar också på att principen om att förorenaren betalar är en central del. Genom ett producentansvar ska tillverkare av läkemedel och kosmetika stå för minst 80 procent av kostnaderna för avancerad rening.

Risker vid fördröjning

Enligt organisationerna skulle ett uppskjutande skapa osäkerhet för investeringar i avloppsrening och riskera att kostnader i stället vältras över på kommuner, företag och hushåll. Särskilt mindre anläggningar och landsbygdsområden lyfts som ekonomiskt sårbara.

De varnar även för att planerade investeringar kan stoppas eller försenas, vilket kan påverka både miljömål och utvecklingen av vatteninfrastruktur.

Påverkan på industri och konkurrens

I debatten har det framförts att direktivet kan påverka läkemedelsindustrin negativt. Organisationerna menar dock att reglerna gäller alla producenter som säljer produkter på EU-marknaden, oavsett var de tillverkas, och att konkurrenssituationen därmed inte snedvrids.

Samtidigt framhålls att systemet innehåller möjligheter till justeringar över tid, baserat på erfarenheter från införandet.

Fortsatt arbete enligt plan

Direktivet innebär att medlemsstaterna ska införa producentansvar senast 2028 och successivt bygga ut avancerad rening fram till 2030-talet. Organisationerna anser att detta ger tillräcklig flexibilitet och att eventuella justeringar bör göras efter införandet, inte innan.

Källa: aqua publica europea, SGI Europe, EurEau, CCRE CEMR,