Inflationen i USA har tagit ny fart och skapar växande problem för president Donald Trump, som gick till val på löften om lägre priser och förbättrad ekonomi för amerikanska hushåll.
Nya siffror visar att konsumentpriserna steg med 3,8 procent i april jämfört med samma månad året innan. Det är den högsta inflationstakten sedan 2023.
Prisökningarna drivs framför allt av stigande energipriser, dyrare livsmedel och ökade kostnader kopplade till nya tullar.
Samtidigt fortsätter konflikten med Iran att påverka energimarknaden efter mer än två månaders krig, vilket har pressat upp olje- och bränslepriser globalt.
Även den så kallade kärninflationen, där energi och livsmedel räknas bort, steg till 2,8 procent – klart över centralbanken Federal Reserves inflationsmål på två procent.
För vanliga amerikaner är det dock främst priserna på mat och bensin som märks i vardagen.
Bränsle och mat driver prisökningarna
Bränslepriserna har stigit kraftigt efter kriget i Mellanöstern och har ökat med omkring 28 procent.
Även matpriserna fortsätter uppåt. Livsmedel har blivit över tre procent dyrare det senaste året, men vissa produkter har ökat betydligt mer.
Priset på tomater har stigit med omkring 40 procent medan nötkött har blivit nästan 15 procent dyrare.
Tomater har blivit ett tydligt exempel på hur tullar, väderproblem och stigande transportkostnader snabbt påverkar amerikanska konsumenter.
USA importerar stora mängder tomater från Mexiko, där dåligt väder och växtsjukdomar har försämrat skördarna samtidigt som Trumpadministrationen har höjt tullarna på tomatimporten.
Även konservmat har blivit dyrare.
Priserna på konserverade frukter och grönsaker steg med nästan sex procent i mars jämfört med året innan.
Bakom utvecklingen finns bland annat de nya ståltullarna på 50 procent som driver upp kostnaderna för konservburkar.
Amerikanska tillverkare har samtidigt varnat för att landet fortfarande är beroende av importerad tunnplåt vars pris nu stiger kraftigt.
Högre räntor väntas bestå
Den stigande inflationen gör det samtidigt svårare för Federal Reserve att sänka räntorna.
Det innebär att bolåneräntor och konsumtionslån väntas ligga kvar på höga nivåer, något som ytterligare pressar hushållens ekonomi.
Marknaden räknar nu med att centralbanken inte kommer att sänka räntan alls under 2026. Vissa bedömare ser till och med risk för nya räntehöjningar senare under året.
Situationen skapar även problem för Fed-chefen Kevin Warsh, som hamnat under ökad press från Donald Trump att få ned räntorna.
Trump har försökt tona ned problemen och hävdat att energipriserna kommer att falla när konflikten med Iran lugnar sig.
Samtidigt har Vita huset försökt lyfta fram skattesänkningar och andra budgetåtgärder som ska mildra hushållens kostnadskris.
Presidenten har även diskuterat att tillfälligt avskaffa bensinskatten och vissa importtullar på kött, men hittills har få konkreta åtgärder genomförts.
Ekonomer bedömer dessutom att effekten av en slopad bensinskatt skulle bli relativt begränsad jämfört med de bredare prisökningarna på energimarknaden.
Ökad oro bland hushållen
Många amerikaner börjar nu återigen oroa sig för en längre period med hög inflation.
Minnet av prisexplosionen efter coronapandemin är fortfarande starkt. Sedan pandemin har livsmedelspriserna totalt stigit med över 30 procent i USA.
Samtidigt visar analyser från Federal Reserve Bank of New York att låginkomsttagare redan har börjat minska sin bensinförbrukning genom samåkning, färre bilresor och ökad användning av kollektivtrafik.
Utvecklingen riskerar att bli ett växande politiskt problem för Trumpadministrationen inför kommande val och budgetförhandlingar.
Källa: Amerikanska inflationsdata, Affärstidningen Kauppalehti, Federal Reserve samt analyser från Federal Reserve Bank of New York.
Fakta:
USA:s inflation steg kraftigt efter coronapandemin och nådde de högsta nivåerna på flera decennier under 2022–2023. Trots tidigare inbromsning har stigande energipriser, tullar och geopolitisk oro åter ökat inflationstrycket under 2026.
