Diskussionerna mellan EU och USA om att undvika nya handelstullar sker i skuggan av ett djupt politiskt motstånd i Europa mot att återuppta samtal om ett omfattande frihandelsavtal likt det som föreslogs för ett decennium sedan under TTIP-förhandlingarna, skriver Politico, som är en nyhetsorganisation som bevakar politik och policy, både i USA och internationell
Politico är främst känd för sina nyheter, analyser och åsikter som publiceras online, men de har också tryckta tidningar, radio och podcasts. Politico har en särskild fokus på politiker, skandaler, presidentkandidater, val och utrikespolitik.
USA:s president Donald Trump har återigen tagit till hot om handelstullar – den här gången riktade mot europeiska varor, med upp till femtio procent i tullar från och med den nionde juli. Syftet är att pressa EU till att snabbt förhandla fram en uppgörelse, skriver Politico.
- Och även om ett begränsat avtal kan vara inom räckhåll, finns varken intresse eller politiskt utrymme i Europa för att återuppväcka de breda och kontroversiella ambitioner som fällde TTIP.
Det transatlantiska partnerskapet TTIP, som lanserades 2013, var tänkt att skapa en västlig motvikt till Kinas växande handelsinflytande. Men tre år senare föll projektet samman, bland annat på grund av europeisk opinion mot amerikansk jordbrukspolitik och farhågor om att företag skulle kunna gå runt EU:s miljö- och hälsolagstiftning via internationella skiljedomsförfaranden.
Sedan dess har inte mycket förändrats.
Att på kort tid pressa fram ett avtal som tillfredsställer USA:s kärnintressen skulle sannolikt upplevas som både politiskt och kommunikativt destruktivt inom EU – särskilt i länder som Frankrike och Tyskland. Där är misstron mot amerikansk industrimat och tvivel på att europeiska standarder skulle respekteras fortsatt starka.
– Uniper är aktivt engagerat i att etablera vätgas som en viktig del av framtidens energimix, där säkerhet och hållbarhet går hand i hand, säger Holger Kreetz, operativ chef på Uniper.
Två spår – men inga stora eftergifter
För närvarande följer förhandlingarna två parallella spår. Det första, politiskt inriktade, leds av EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič och USA:s handelsminister Howard Lutnick. Här diskuteras sektorer som metaller, bilar och läkemedel – alla måltavlor i Washingtons handelspolitiska granskningar. Det andra spåret är mer tekniskt och rör de grundläggande tullsatserna. Dessa ligger idag på tio procent, men Trump hotar alltså med att höja dem till femtio procent.
EU och USA långt ifrån nytt handelsavtal trots Trumps hot
EU har redan tidigare erbjudit sig att sänka tullar på industrivaror och att samarbeta i hanteringen av överskottskapaciteten från Kina. Som kompromiss har andra mindre åtgärder diskuterats, som att erkänna amerikanska säkerhetsstandarder för bilar och att slopa tullar på amerikansk etanol. Båda förslagen stöter dock på politiskt motstånd i Europa.
De riktigt känsliga frågorna – som jordbruksprodukter, standardharmonisering eller rättigheter för multinationella företag att stämma stater – hålls däremot utanför samtalen. Och det med goda skäl. I Paris och Berlin finns ingen vilja att riskera folklig vrede, särskilt inte från jordbrukssektorn.
Ett tydligt exempel är Frankrikes finansminister Éric Lombard, som försökte återuppliva frågan om TTIP, men snabbt tillrättavisades av president Emmanuel Macrons kansli. I Frankrike är risken att upprörda bönder bokstavligen fyller Champs-Élysées med halm och gödsel en realitet som politiker tar på största allvar.
Jean-Luc Demarty, tidigare chef för EU-kommissionens handelsavdelning under TTIP-förhandlingarna, varnar också:
– Det vore ett mycket allvarligt misstag. Det skulle inte leda någonstans – jag ledde dessa förhandlingar i flera år och såg att det var en omöjlig uppgift, säger han till POLITICO.
Trump ses som opålitlig av europeiska ledare
En annan central faktor som avskräcker EU från att göra större eftergifter är just Trumps oförutsägbarhet. Under sin tidigare mandatperiod rev han upp flera existerande avtal, något som både Mexiko och Kanada har erfarenhet av. Enligt bedömare är det inte ens säkert att ett tullfritt TTIP-avtal skulle ha skyddat EU från Trumps nuvarande hot.
– Att vara del av ett frihandelsavtal är ingen garanti för att slippa tullar. Även om TTIP hade funnits, vet jag inte om det verkligen hade förhindrat det som sker nu, säger Josh Lipsky, seniorchef vid tankesmedjan Atlantic Council i Washington.
Sedan han återvände till Vita huset den tjugonde januari har Trump mer än tidigare provocerat EU – han har kallat unionen "värre än Kina" och hävdat att den grundades för att "lura" USA.
I Bryssel frustreras man samtidigt av att upprepade uppmaningar om gemensam nedrustning av tullar inte får något gehör från Washington.
Till detta kommer osäkerheten kring vem som egentligen förhandlar för USA. Tidigare, under TTIP-tiden, fanns erfarna aktörer på den amerikanska sidan, även om man inte alltid höll med dem. Så är det inte längre, enligt David Henig vid tankesmedjan European Centre for International Political Economy:
– Det här är en annan Trump-administration. Då fanns det erfarna personer, som Robert Lighthizer. Han var en professionell handelsförhandlare, även om man inte gillade hans linje.
– Idag vet de inte riktigt vad de är ute efter, men det verkar inte vara något som liknar ett traditionellt handelsavtal, tillägger han i intervjun med Politico.
Källa: POLITICO
