Kinas nationella energimyndighet har offentliggjort en ny plan för att rulla ut pilotprojekt för vätgas över hela landet. Initiativet är en del av landets medellånga till långsiktiga strategi som sträcker sig fram till år 2035 och ska genomföras av lokala myndigheter och företag.
Syftet är att i stor skala bygga upp produktion, infrastruktur och slutanvändning av vätgas. Trots att Kina redan i dag är världens största marknad för vätgas enligt flera mått, vill staten nu ytterligare påskynda utvecklingen.
Den nationella energimyndigheten definierar elva kategorier av pilotprojekt. Dessa omfattar tre kategorier för produktion, två för lagring och transport, fyra för olika användningsområden samt integrerade nav och övergripande forskning och utveckling.
Storskalig produktion
En av de mest centrala kategorierna är storskalig produktion av grön vätgas. Här måste pilotanläggningen ha en elektrolyskapacitet på över 100 megawatt, eller producera mer än 20 000 normalkubikmeter – vilket motsvarar cirka 1,67 ton – vätgas i timmen.
Samtidigt får dessa storskaliga projekt endast hämta högst tjugo procent av sitt elbehov från elnätet. För att kvalificera sig måste anläggningarna dessutom ha en genomsnittlig driftlast på minst femtio procent.
En elektrolysanläggning med en kapacitet på 100 megawatt är nästan dubbelt så stor som den största dedikerade anläggningen för grön vätgas som är i drift i Europa i dag – BASF:s anläggning i Tyskland med en kapacitet på 54 megawatt.
Kina har redan en anläggning på 500 megawatt för produktion av grön vätgas och ammoniak i Chifeng, som drivs av företaget Envision Energy. Den började producera sina första volymer under fjolåret.
Myndigheten siktar även på att stödja helt nätoberoende produktion av grön vätgas, bland annat för framtida projekt i avlägsna områden och på djupt vatten. Här är kraven betydligt lägre – minst 10 megawatt elektrolyskapacitet.
Den tredje kategorin inom produktion handlar om så kallad "ren och koldioxidsnål" vätgas. Denna ska utvinnas som biprodukt i kloralkaliprocesser och vid raffinering, kombinerat med koldioxidavskiljning och lagring vid användning av fossila råvaror.
I denna kategori kräver myndigheten att projekten producerar minst 5 000 normalkubikmeter, motsvarande cirka 417 kilo, vätgas i timmen.
Transport, lagring och användning i flera sektorer
Programmet omfattar även stöd till pilotprojekt för transport av vätgas över långa avstånd. Kraven är att rörledningar ska ha en längd på minst 100 kilometer, att fordon ska kunna transportera minst 600 kilo vätgas vardera, samt att anläggningar för kondensering av vätgas ska ha en kapacitet på fem ton per dag.
När det gäller lagringsprojekt anger energimyndigheten en minsta kapacitet på 20 000 normalkubikmeter, vilket motsvarar drygt 1 668 kilo vätgas.
Pilotprojekt för användning av vätgas ska omfatta flera sektorer, däribland raffinering, elproduktion, långtidslagring av energi och bränsleceller.
För raffinering krävs att minst 1 000 ton förnybar vätgas produceras per år. Varje bränslecellsprojekt måste ha en kapacitet på minst 0,5 megawatt.
För elproduktion måste gasturbiner ha en kapacitet på minst 10 megawatt och kunna köras på en blandning som innehåller minst femton procent vätgas eller ammoniak. För kolkraftverk gäller att pannorna ska ha en kapacitet på minst 300 megawatt och kunna köras med minst tio procent vätgas eller ammoniak.
För långtidslagring av energi ställer myndigheten krav på en effekt på minst 1 megawatt, och att anläggningarna ska kunna leverera kontinuerligt under full belastning i minst fyra timmar.
Kinas plan markerar ett tydligt steg i riktning mot en mer omfattande användning av vätgas i både industriella och energirelaterade tillämpningar, med särskilt fokus på teknikens mognad och geografisk spridning fram till mitten av 2030-talet.
Källa: National Energy Administration, Kina
