EU-kommissionen har lagt fram ett lagförslag som skulle avskaffa tullarna på samtliga industrivaror från USA. Målet är att få Washington att samtidigt sänka sina biltullar från i dag 27,5 procent till 15 procent – och att göra det retroaktivt från den 1 augusti. Förslaget behöver godkännas av både Europaparlamentet och medlemsstaterna innan ändringarna kan träda i kraft.
Kommissionens drag ses som en ensidig öppning i ett ansträngt handelspolitiskt läge. Förhoppningen är att ett europeiskt nolltaxeerbjudande ska räcka för att USA ska möta upp med en tydlig sänkning av biltullarna och därmed lätta på trycket i den transatlantiska handeln. Om parlamentet och ministerrådet säger ja kan EU:s importavgifter på industrivaror från USA falla till noll procent – även för amerikanska bilar.
Samtidigt fortsätter tonen mellan blocken att skärpas på andra fronter. I USA har nya sanktionshot riktats mot EU ifall unionen inte backar från sin digitalreglering. Den tidigare EU-kommissionären Thierry Breton varnar för att Europa inte får ge efter.
EU:s industritullar kan försvinna – bilbranschen i fokus
– Till vilken punkt kommer vi, Europeiska unionens medborgare, att acceptera underkastelsen, säger Thierry Breton.
– Underkastelse inför dem som nu påstår sig vilja diktera för oss våra stora demokratiska och moraliska principer, våra regler för samlevnad, ja till och med skyddet av våra egna barn på de sociala nätverken? – Hur och i vems namn skulle vi vara beredda att kasta överbord våra med klarhet, mod och beslutsamhet av en överväldigande majoritet av våra europeiska parlamentsledamöter antagna lagar, DSA och DMA, för digital reglering?
– Det handlar om nationernas suveränitet. – Att de stora plattformarna – i det här fallet amerikanska – överdrivet instrumentaliserar detta är ytterst beklagligt, säger Thierry Breton i ett debattinlägg.
EU:s erbjudande: noll i tull – mot sänkta biltullar
Kommissionens förslag innebär en ensidig sänkning till noll procent på alla industrivaror från USA. I sak öppnar det för lägre importkostnader för europeiska företag som köper amerikanska maskiner, komponenter och material. Politisk tyngdpunkt ligger dock på bilsektorn, där Bryssel uttryckligen vill se att USA sänker biltullarna till 15 procent. För att snabbt ge effekt vill EU att sänkningen ska gälla från den 1 augusti i år.
Skulle Washington svara positivt kan europeiska biltillverkare få lättnader på den amerikanska marknaden. En sänkt tullnivå kan dämpa prispressen på importerade modeller och bidra till fler utbytesflöden av komponenter. Förslaget blir dock föremål för förhandlingar – och godkännandet i parlament och råd är långt ifrån en formalitet.
I Tyskland beskriver fackförbundet IGBCE (kemisektorn) en snabbt förvärrad situation. Enligt ordföranden Michael Vassiliadis döljer det lilla minuset i BNP-statistiken för andra kvartalet en betydligt hårdare verklighet i industrin.
– Den lilla minskningen av den ekonomiska tillväxten under andra kvartalet skymmer det faktum att läget i kemibranschen är avsevärt mer dramatisk, säger Michael Vassiliadis.
– Oavsett om det gäller kemi, plast, gummivaror, glas eller papper: Överallt går produktionen tillbaka. – Minskningen rör sig mellan två och nio procent.
Fackförbundets interna krisbarometer ”står på storm”, enligt Vassiliadis. Enligt hans genomgång finns det i dag mer än 260 företag som drar ned personal, och antalet hotade jobb har stigit från 25 000 vid årets början till 40 000. I över 200 fall har det redan blivit nedläggningar av anläggningar eller verk.
– Vi talar här alltså om industriellt värdeskapande som går för alltid förlorat, säger Michael Vassiliadis.
De höga energikostnaderna pekas ut som en huvudorsak, trots att regeringen sänkt elskatten och avskaffat gaslageravgiften. Enligt Vassiliadis räcker det inte.
– Det är viktigt men det gör inte kålen fet, säger han och efterlyser snabbare och kraftigare lindring av energikostnaderna samt åtgärder för att säkra konkurrenskraften i ett läge där efterfrågan viker.
Vad står på spel i handelsfrågan?
Ur ett europeiskt perspektiv handlar kommissionens nolltullserbjudande om att bryta en negativ spiral av åtgärder och motåtgärder och samtidigt ge industrin bättre villkor i en svag konjunktur. Lägre tullar kan dämpa importkostnader, men effekten beror på hur USA svarar och hur snabbt beslut kan tas i Bryssel. Skulle biltullarna i USA sänkas till 15 procent kan det ge märkbar lättnad för europeiska tillverkare med export till Nordamerika, samtidigt som leverantörskedjor över Atlanten blir något smidigare.
Samtidigt är den politiska osäkerheten hög. Debatten om EU:s digitala lagar – förordningen om digitala tjänster (DSA) och förordningen om digitala marknader (DMA) – riskerar att spilla över på andra områden, enligt Thierry Breton. Om handelsfrågor och digitalreglering kopplas ihop kan tidsplanen för uppgörelser förskjutas och spela över i den europeiska valpolitiken.
För industrin i länder som Tyskland, Sverige och Frankrike är tempot avgörande. Efterfrågan är svag, investeringar skjuts upp och energikostnaderna är fortsatt en belastning för energiintensiva företag inom kemi, glas, papper och metaller. En snabb och förutsägbar handelspolitik – tillsammans med inhemska lättnader för energikostnader – lyfts därför av arbetsmarknadens parter som avgörande för att hejda varselvågen.
Nästa steg blir att se om parlamentet och medlemsstaterna ställer sig bakom kommissionens förslag, samt om USA svarar med en tydlig sänkning av biltullarna. Om båda sidor rör sig samtidigt kan det ge en konkret lättnad för industrin – mitt i en period då produktionen redan faller och jobben hotas.
Källor: Ursprungstext på tyska: EU-kommissionens lagförslag om ensidig tullsänkning; uttalanden av Michael Vassiliadis från IGBCE vid ett evenemang i Berlin; debattinlägg av Thierry Breton om DSA/DMA och amerikanska sanktionshot.
