Melonis regering öppnar för ny kärnkraft i Italien

Analytiker ser lagförslaget som ett försök av regeringen Meloni att minska Italiens beroende av importerad naturgas, särskilt från Algeriet och Azerbajdzjan, samtidigt som landet vill stärka sin roll i den europeiska energiomställningen. Foto: Wikipedia Common Lic.
Analytiker ser lagförslaget som ett försök av regeringen Meloni att minska Italiens beroende av importerad naturgas, särskilt från Algeriet och Azerbajdzjan, samtidigt som landet vill stärka sin roll i den europeiska energiomställningen. Foto: Wikipedia Common Lic.

Efter mer än tre decennier utan kärnkraft tar Italien nu ett avgörande steg mot att återinföra tekniken i sitt energisystem. Regeringen under premiärminister Giorgia Meloni har godkänt ett lagförslag som ger staten rätt att reglera återintroduktionen av så kallad hållbar kärnenergi inom ramen för EU:s klimatmål och energisäkerhet.

Enligt ett pressmeddelande från ministerrådet syftar lagen till att skapa ett heltäckande regelverk för produktion av energi från hållbar kärnkraft och framtida fusionsreaktorer. Målet är att inkludera tekniken i den nationella energimixen för att stärka landets energiförsörjning och minska koldioxidutsläppen fram till år 2050.

Lagförslag ska bana väg för hållbar kärnkraft

Lagförslaget omfattar flera centrala delar:

  • Utveckling av ett Nationellt program för hållbar kärnenergi
  • Inrättandet av en oberoende kärnsäkerhetsmyndighet
  • Stöd till forskning, innovation och kompetensutveckling
  • Informationskampanjer för att öka medborgarnas kunskap och acceptans

Regeringen får tolv månader på sig att anta de genomförande dekret som konkretiserar lagens innehåll efter att den trätt i kraft.

– Lagförslaget syftar till att på ett samlat sätt ta itu med produktionen av energi från hållbara källor, både kärnkraft och fusion, och integrera dem i Italiens energimix för att uppnå energisjälvständighet och klimatneutralitet, skriver ministerrådet i sitt uttalande.

Man betonar att förslaget inte innebär en återgång till tidigare generationers reaktorer, utan att fokus ligger på de mest avancerade tekniska lösningarna, inklusive små modulära reaktorer (SMR) och avancerade reaktorkoncept (AMR).

Från avveckling till återuppbyggnad

Italien var en av pionjärerna inom europeisk kärnkraft när landets första reaktorer togs i drift på 1960-talet. Fyra kärnkraftverk var i drift – bland dem Caorso och Trino Vercellese – fram till beslutet att avveckla all kärnkraft efter Tjernobylolyckan 1986.

Efter en folkomröstning samma år påbörjades stängningen, och de sista anläggningarna lades ner 1990.

Ett försök att återuppliva kärnkraftsprogrammet stoppades återigen efter olyckan i Fukushima 2011. En ny folkomröstning hölls, där hela 94 procent av väljarna röstade nej till att bygga nya reaktorer.

Men opinionen har långsamt förändrats. Enligt en opinionsundersökning från 2021 är en tredjedel av italienarna nu positiva till att återinföra kärnkraft, och mer än hälften utesluter inte att ny teknik som SMR kan bli en del av framtidens energilösningar.

I maj 2023 uppmanade det italienska parlamentet regeringen att utreda hur kärnkraft kan integreras i energimixen, och i september samma år inrättades den nationella plattformen för hållbar kärnenergi, med uppdrag att ta fram en tidsplan för en möjlig återstart.

Ny teknik i fokus

Enligt Italiens miljö- och energiminister Gilberto Pichetto Fratin markerar beslutet ett strategiskt vägval.

– Med detta beslut ger vi Italien ett grundläggande verktyg för att se på framtiden med realism och ambition. Vi vill bli ledande inom ny teknik, från SMR och AMR till fusion, inom ramen för teknologisk neutralitet och den europeiska energiomställningen. Hållbar kärnkraft är ett val som bygger på innovation, säkerhet och ansvar gentemot medborgare, företag och miljö, säger han.

Ministerns uttalande speglar en bredare förändring i den europeiska energipolitiken, där flera länder – inklusive Frankrike, Sverige, Finland och Tjeckien – aktivt satsar på nya generationers reaktorer som ett sätt att uppnå klimatmålen utan att riskera elbrist.

Även EU-kommissionen har erkänt kärnkraftens roll i övergången till ett koldioxidneutralt energisystem, och SMR-projekt stöds redan via unionens forskningsprogram Euratom och Horizon Europe.

Italien positionerar sig på nytt

Med det nya lagförslaget tar Italien de första formella stegen mot att åter bli en del av den europeiska kärnkraftssfären. Forskning inom området har redan återupptagits, bland annat vid ENEA, det italienska institutet för ny teknik och energi, som deltar i internationella projekt för både SMR och fusion.

Landet bedöms också ha en industriell bas som kan bidra till utvecklingen, inte minst genom företag inom mekanik, automation och värmeteknik som tidigare arbetade med kärnkraftssektorn.

Frågan om var nya reaktorer i så fall skulle byggas är ännu inte aktuell – men enligt energidepartementet kan det bli aktuellt att utnyttja befintliga industriplatser och delar av den gamla kärnkraftsinfrastrukturen, exempelvis i Caorso och Trino.

– Detta är en signal till EU och till marknaden att Italien vill vara med i den nya vågen av kärnkraftsutveckling, säger energianalytikern Marco Bentivogli till Il Sole 24 Ore.

Kärnkraftens framtid i Italien

Om lagförslaget antas av parlamentet väntas de första konkreta planerna på en ny generation av kärnteknik kunna presenteras under 2026. Då kan Italien, efter mer än 35 års uppehåll, återigen bli ett kärnkraftsland – men med en tydligt modernare och mer hållbar inriktning.

Fakta:

  • Italien stängde sina sista kärnkraftverk 1990 efter en folkomröstning.
  • En tredjedel av italienarna vill nu se en återstart med ny teknik.
  • Lagförslaget väntas bana väg för små modulära reaktorer och fusion.

Källor: Italiens ministerråd, Ministero dell’Ambiente e della Sicurezza Energetica, Il Sole 24 Ore, Reuters