Regeringen vill skapa ett nytt skyddssystem för investerare i kärnkraft. En särskild utredare ska nu föreslå hur staten ska kunna ersätta bolag som drabbas om framtida politiska beslut leder till att kärnkraftverk tvingas stänga. Syftet är att minska risken för investerare och öka förutsägbarheten för långsiktiga satsningar.
– Som ägare av ett kärnkraftverk ska man inte behöva oroa sig för att politiken plötsligt drar undan mattan, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).
Ersättning vid politiska beslut om avveckling
Regeringen konstaterar att investeringar i kärnkraft kräver långsiktighet – både i uppförandet av nya reaktorer och i deras drift som kan sträcka sig över flera decennier. Eftersom den politiska inställningen till kärnkraft har växlat flera gånger i modern tid, vill regeringen skapa ett ekonomiskt skydd för att minska risken för framtida avvecklingsbeslut.
Till särskild utredare har regeringen utsett Anne Vadasz Nilsson, tidigare generaldirektör för Energimarknadsinspektionen. Hon får i uppdrag att föreslå hur ersättning ska utformas om politiska beslut leder till att en kärnkraftsreaktor avvecklas.
Utredningen ska bland annat:
- föreslå vem som ska ha rätt till ersättning,
- definiera vilka typer av politiska beslut som ska omfattas,
- analysera hur kompensation ska beräknas för investeringar som påbörjats men stoppats innan driftsättning,
- presentera en modell för finansiering av systemet, samt
- föreslå nödvändiga lagändringar eller andra regleringsåtgärder.
Ett delbetänkande ska lämnas senast den 29 juni 2026, och slutrapporten ska vara klar den 1 december 2026.
Regeringen: Kärnkraft kräver långsiktiga spelregler
Regeringen menar att kärnkraftsinvesteringar är avgörande för Sveriges energiförsörjning och industriella konkurrenskraft.
– En robust och fossilfri elförsörjning är avgörande för hushållens trygghet och för att skapa jobb och tillväxt i Sverige, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M). – Nu ser vi till att nya kärnkraftverk kan bli verklighet genom att införa långsiktiga spelregler för investerare.
Även klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) betonar behovet av ekonomisk trygghet:
– Stora investeringar krävs för att bygga ny kärnkraft. De ekonomiska riskerna måste skyddas mot politiska nycker, och därför behövs ett system för kompensation.
Sverigedemokraternas näringspolitiske talesperson Tobias Andersson välkomnar initiativet och säger att regeringen nu "gör det svårare att lägga ner befintlig eller framtida kärnkraft av rent politiska skäl".
Kärnkraftsplanen: upp till tio nya reaktorer
Sedan regeringsskiftet 2022 har den svenska energipolitiken tagit en tydlig vändning. I november 2023 presenterade regeringen sin kärnkraftsplan, som innebär att ny produktionskapacitet motsvarande minst två stora reaktorer ska stå klar till 2035. Fram till 2045 ska Sverige kunna ha upp till tio nya storskaliga reaktorer i drift.
Den 1 augusti 2025 trädde en ny lag om statligt stöd till kärnkraft i kraft. Den gör det möjligt för bolag att ansöka om ekonomiskt stöd för ny kärnkraftsproduktion, bland annat i form av statliga kreditgarantier och förmånliga lånevillkor.
Bakom satsningen står regeringen (M, KD, L) tillsammans med Sverigedemokraterna, som ingår i det så kallade Tidöavtalet. Målet är att ersätta föråldrad fossil elproduktion och säkra el till den växande svenska industrin, bland annat inom stål, batterier och kemi.
Kärnkraftens roll i framtidens elförsörjning
Sverige har i dag tre aktiva kärnkraftverk – Forsmark, Oskarshamn och Ringhals – som tillsammans står för cirka 30 procent av landets elproduktion. Regeringens långsiktiga strategi bygger på att både storskaliga reaktorer och små modulära reaktorer (SMR) ska bidra till ett stabilt och fossilfritt elsystem.
För att attrahera privata investeringar krävs, enligt regeringen, att investerarna vet att staten inte plötsligt ändrar spelreglerna. Därför ses kompensationssystemet som en central del i det nya energipolitiska ramverket.
– Investeringar i kärnkraft görs för många decennier framåt. Det krävs trygghet och förutsägbarhet om Sverige ska kunna bygga ny kärnkraft i tid, sade Ebba Busch i ett uttalande när beslutet presenterades.
Källa: World Nuclear News / Regeringskansliet
