Den nederländska regeringen har tagit över kontrollen av halvledartillverkaren Nexperia, ett dotterbolag till kinesiska Wingtech, efter en ovanlig statlig intervention som skakar Europas tekniksektor. Företagets kinesiske vd Zhang Xuezheng har avsatts genom domstolsbeslut – ett steg som enligt nederländska medier skedde under starkt tryck från den amerikanska regeringen.
Motivet bakom åtgärden är att förhindra att känslig teknologi förs över till den kinesiska moderorganisationen. Men trots ingripandet kvarstår ett akut problem: Nexperia kan inte längre garantera sina leveranser till den europeiska bilindustrin.
Handelskrigets nya front – halvledare
Halvledare från Nexperia används i nästan alla moderna fordon i Europa. Nu riskerar produktionen att stanna på grund av det snabbt eskalerande teknikkriget mellan USA och Kina.
Nexperia, som har omkring 2 500 anställda i Hamburg, tillverkar enklare komponenter som dioder och transistorer. Dessa skickas sedan till Kina för vidareförädling. Men i somras stoppade det kinesiska handelsministeriet exporten av produkter som innehåller Nexperia-komponenter – ett drag som enligt Wingtech påverkar upp till 80 procent av bolagets slutprodukter.
Kampen om halvledarna: USA, Kina och Europa i nytt teknikbråk
Samtidigt står företaget på den amerikanska sanktionslistan, vilket förbjuder amerikanska företag att handla med Nexperia. Resultatet är att fabrikerna riskerar att stå stilla. Kunderna, däribland BMW, Mercedes-Benz och Volkswagen, har enligt uppgifter fått besked om att komponentlagren endast räcker i några veckor till.
– Vi befinner oss plötsligt i en mycket oroande situation, sade Sigrid de Vries, generaldirektör för branschorganisationen ACEA, i ett uttalande.
– Vi behöver snabba och pragmatiska lösningar från alla inblandade länder.
Även den amerikanska bilindustrin larmar. John Bozzella, vd för Alliance for Automotive Innovation, varnar för att chipbristen kan få dominoeffekter globalt.
– Om leveranserna inte snabbt återupptas kan detta störa fordonsproduktionen i USA och många andra länder, sade han till Reuters.
Politisk kris med global räckvidd
Enligt nederländska domstolsdokument krävde USA:s regering att Nexperias vd skulle avsättas för att hindra känslig teknologi från att hamna i Kina. Det nederländska ekonomidepartementet motiverade beslutet med att det fanns ”akuta tecken på allvarliga brister i bolagsstyrningen” och att åtgärden behövdes för att skydda strategiskt viktig teknisk kompetens inom Europa.
Även om regeringen inte gått in på detaljer, är signalen tydlig: halvledare har blivit ett säkerhetspolitiskt maktmedel.
USA har redan tidigare pressat Nederländerna att begränsa exporten av avancerad chipteknik till Kina. Kina har i sin tur svarat med att strypa exporten av sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för både chipproduktion och den gröna industrin.
Detta ömsesidiga embargo har förvandlat halvledarindustrin till en av de mest känsliga konfliktlinjerna i världshandeln.
Redan 2022 stoppade Storbritannien Nexperias köp av en brittisk chipfabrik med hänvisning till nationella säkerhetsintressen. Sedan dess har både USA och EU intensifierat sina försök att minska beroendet av kinesisk teknik.
Bilindustrin på nytt i kris
För Europas bilindustri väcker krisen minnen av pandemins chipbrist. Även då tvingades fabriker stoppa produktionen när komponenterna från Asien uteblev.
De stora tillverkarna säger att produktionen ännu pågår som planerat, men oron växer. Biltillverkare och leverantörer som Bosch, Valeo och Aumovio har inlett täta samtal för att analysera riskerna i sina leveranskedjor.
Ett visst andrum kan komma i form av ett tillfälligt ledarskifte: Nexperias tidigare tyske finanschef Stefan Tilger tar över som tillförordnad vd.
Men branschen förbereder sig på det värsta.
– Situationen påminner obehagligt mycket om 2021, då chipbristen slog hårt mot hela fordonssektorn, säger en europeisk industrikälla till tidningen Handelsblatt.
Krisen understryker en växande politisk insikt i Europa: kontrollen över halvledarkedjorna är inte längre bara en ekonomisk fråga – det är en fråga om strategisk självständighet.
Källor: Handelsblatt, Reuters, ACEA, Wingtech, Nexperia
