Det franska statliga energibolaget EDF uppskattar nu att kostnaden för att bygga sex nya EPR2-kärnreaktorer uppgår till 72,8 miljarder euro. Det framgår av en preliminär kalkyl som presenterades för bolagets styrelse den 18 december 2025.
Styrelsen godkände samtidigt en budgetram på 2,7 miljarder euro för programmet under 2026. Kostnadsuppskattningen ska granskas under första kvartalet 2026 av Frankrikes interministeriella delegation för ny kärnteknik, som rapporterar direkt till presidenten.
Reaktorerna planeras vid kärnkraftverken i Penly, Gravelines och Bugey, där två EPR2-reaktorer ska byggas på varje plats.
Kostnaderna fortsätter att stiga
Den nya siffran innebär ytterligare en uppjustering av projektets kostnader. När planerna presenterades offentligt låg den ursprungliga bedömningen på 51,7 miljarder euro. År 2023 höjdes kalkylen till 67,4 miljarder euro. Den senaste uppskattningen på 72,8 miljarder euro anges i 2020 års penningvärde, vilket innebär att faktiska framtida utgifter kan bli ännu högre.
Utvecklingen speglar de problem som präglat tidigare europeiska EPR-projekt, bland annat i Flamanville i Frankrike och Olkiluoto i Finland, där både byggtider och kostnader blivit avsevärt större än planerat. Kritiker menar att detta undergräver trovärdigheten i nya storskaliga kärnkraftsprojekt, även om förespråkare pekar på lärdomar som nu ska ha byggts in i EPR2-designen.
Enligt nuvarande tidplan ska byggstart ske 2027, men driftsättning av den första reaktorn i Penly har skjutits upp till 2038. Därefter ska övriga reaktorer tas i drift med upp till 18 månaders mellanrum.
Staten bär stora delar av risken
Frankrike har redan i november lämnat in sitt förslag till statligt stöd till EU-kommissionen för godkännande. Paketet omfattar ett subventionerat lån som ska finansiera minst hälften av byggkostnaderna, ett 40-årigt så kallat Contract for Difference samt en modell för riskdelning mellan staten och EDF.
Ett Contract for Difference innebär att elproduktionen får ett garanterat framtida pris. Om marknadspriset blir lägre betalar staten mellanskillnaden till producenten, medan överskottet tillfaller staten om marknadspriset blir högre. Modellen minskar den kommersiella risken men innebär samtidigt att skattebetalarna tar en betydande del av kostnadsrisken över flera decennier.
Målet är att kunna fatta ett slutligt investeringsbeslut innan utgången av 2026, förutsatt att både statligt stöd och finansieringsmodell godkänns.
EDF:s styrelseordförande och vd Bernard Fontana kommenterar kalkylen i ett uttalande:
– Fastställandet av den preliminära kostnadsuppskattningen för EPR2-programmet återspeglar engagemanget hos EDF:s team, dotterbolag och industriella partners att kontrollera tidsplaner och kostnader.
EDF framhåller också att programmet ska bidra till Frankrikes energi- och industrisuveränitet på lång sikt.
Kärnkraftens roll i ett pressat elsystem
President Emmanuel Macron lanserade planerna på en ny kärnkraftssatsning i februari 2022 och beskrev då behovet av en ”kärnkraftsrenässans”. Förutom sex EPR2-reaktorer finns en option på ytterligare åtta.
Bakgrunden är ett elsystem som i allt högre grad pressas av åldrande reaktorer, väderberoende elproduktion och ett växande elbehov från industri och transporter. Till skillnad från vind- och solkraft levererar kärnkraft planerbar el med hög tillgänglighet, men till priset av mycket höga investeringskostnader, lång byggtid och betydande finansiella risker.
EPR2-reaktorn är en tryckvattenreaktor utvecklad av EDF och Framatome och tillhör den tredje generationens reaktorer. Konstruktionen bygger på erfarenheter från tidigare EPR-projekt samt från befintliga reaktorer i drift. Frågan är dock om dessa förbättringar räcker för att undvika ytterligare förseningar och kostnadsökningar.
Källa: EDF, december 2025
