Regeringen presenterar flera lagförslag som ska göra det lättare att bygga ny kärnkraft i landet. Förslagen omfattar en ny tillståndslag, fler möjliga kustnära etableringsplatser och ökat statligt stöd till kommuner som vill utreda nya reaktorer.
Beskeden gavs vid en pressträff med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, energi- och näringsminister Ebba Busch, finansmarknadsminister Niklas Wykman samt Tobias Andersson, ordförande i riksdagens näringsutskott.
Regeringen uppger att man nu går vidare med ett förslag till Lagrådet om en mer effektiv prövning av kärntekniska anläggningar. En ny lag ska göra det möjligt för staten och berörda kommuner att ta ställning till nya kärnkraftsprojekt tidigare än i dag. Syftet är att identifiera risker i ett tidigare skede och därmed skapa större stabilitet för investerare. Samtidigt ska den nuvarande tillåtlighetsprövningen enligt miljöbalken finnas kvar för aktörer som inte vill använda den nya ordningen.
Förenklad prövning och tekniska förhandsbesked
Regeringen vill också införa möjlighet till bindande förhandsbesked om tekniska lösningar. Den som planerar att söka tillstånd ska i ett tidigt skede kunna få besked om en viss teknik uppfyller kraven. Enligt regeringen ska detta effektivisera tillståndsprocesserna. Dessutom genomförs förändringar som kan möjliggöra omstart av tidigare nedlagda reaktorer.
Ett annat lagförslag gäller ändringar i miljöbalken som ska tillåta kärnkraft på fler platser längs kusten. Nuvarande förbud har enligt regeringen uteslutit områden som skulle kunna vara lämpliga utan att de ens prövats. I stället föreslås en prövning från fall till fall, där natur- och kulturvärden fortsatt ska vägas in innan beslut fattas om byggnation.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 15 juli i år. De innebär att förbud mot kärntekniska anläggningar tas bort i flera kust- och skärgårdsområden, bland annat i Bohuslän från norska gränsen till Brofjorden, i Småland och Östergötland mellan Simpevarp och Arkösund samt i Ångermanland. Även restriktioner i områden längs kusten från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark föreslås tas bort. På Gotland gäller förändringarna delar av kusten samt Östergarn, Storsudret och Fårö.
Stöd till kommuner och nya ansökningar
Regeringen vill också avsätta 20 miljoner kronor per år fram till 2030 till kommuner som vill genomföra förstudier om ny kärnkraft. Tidigare har totalt 15 miljoner kronor delats ut för åren 2024–2025. Syftet är att korta handläggningstiderna genom att förbereda kommunerna inför tillståndsprocesser. Totalt 13 kommuner deltog i pilotprojekt under 2024–2025, där bland annat möjliga lokaliseringar och kompetensbehov analyserades.
– Vi öppnar nu för fler aktörer, både gamla och nya, stora och små, att investera i ny kärnkraft på fler platser i landet, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari enligt regeringen.
Energi- och näringsminister Ebba Busch säger:
– Svensk energi har fått en nystart. Med dagens beslut skapar vi bättre förutsättningar för ny kärnkraft. Det ger enklare tillståndsprocesser och möjliggör mer kärnkraft på fler platser.
Finansmarknadsminister Niklas Wykman framhåller:
– Förslagen skapar möjlighet för kärnkraft på fler platser i Sverige samtidigt som naturens skydd upprätthålls. Det skapar förutsättningar för fler företag att investera i ny kärnkraft. Med ökad konkurrens kan vi hålla investeringskostnaderna nere och det är bra för skattebetalarna.
Tobias Andersson, Sverigedemokraterna, säger:
– Kommunerna har en viktig roll i tillståndsprocessen för ny kärnkraft. Nu får de åter möjlighet att ansöka om bidrag för förstudier som kan bidra till effektiv planering och snabbare beslut.
Långsiktig plan för fler reaktorer
Den borgerliga regeringen som tillträdde 2022 har tagit en tydligt positiv linje till kärnkraft. I november 2023 presenterades en färdplan som innebär ny kärnkraft motsvarande minst två stora reaktorer till 2035 och upp till tio nya reaktorer till 2045. En ny lag om statligt stöd trädde i kraft den 1 augusti 2025, vilket gör det möjligt för bolag att ansöka om finansiering.
I december kom den första ansökan om statligt stöd. Den gäller antingen fem BWRX-300-reaktorer från GE Vernova Hitachi eller tre SMR-reaktorer från Rolls-Royce vid Ringhals på Väröhalvön. Den planerade kapaciteten uppgår till cirka 1 500 megawatt. Ansökan lämnades in av Videberg Kraft AB, som ägs av Vattenfall och stöds av flera industriföretag genom konsortiet Industrikraft i Sverige AB.
Samtidigt fortsätter debatten om energisystemets framtid. De senaste årens snabba utbyggnad av vind- och solkraft har inte löst frågan om stabil elförsörjning, särskilt under perioder med låg produktion. Regeringens linje är att ny kärnkraft ska bidra till ökad leveranssäkerhet, men flera projekt väntas bli kostsamma och ta lång tid att genomföra.
Källa: Regeringen.se
