Den finländska vindkraftssektorn visar nu tydliga tecken på ekonomisk press. Vindkraftsparken Karhunnevankangas i Pyhäjoki har ansökt om företagsrekonstruktion – ett första konkret tecken på att branschen kan stå inför en bredare kris.
Bakgrunden är kraftiga förluster i projektet, som ägs av det tyska bolaget Wpd. Mellan 2021 och 2024 uppgick omsättningen till 44,4 miljoner euro, medan nettoförlusten nådde 52,6 miljoner euro. Verksamheten startade i full skala först 2023, vilket ytterligare förvärrade resultatet.
Vindkraftspark i kris – första varningssignalen
Wpd hänvisar till förändringar på elmarknaden, bland annat införandet av ett 15-minuterssystem för balansel. Förklaringen ifrågasätts dock eftersom dessa förändringar har varit kända inom EU sedan början av 2020-talet.
I stället pekar mycket på ett långsiktigt och ogynnsamt elköpsavtal (PPA) med skogsindustribolaget UPM, tecknat redan 2019, som en avgörande faktor bakom förlusterna.
Växande problem i en överetablerad marknad
Finland har i dag över 2 000 vindkraftverk med en sammanlagd kapacitet på cirka 9 500 megawatt. Karhunnevankangas, med sina 188 megawatt, utgör bara en liten del av helheten – men är det första större projektet som riskerar rekonstruktion.
Utvecklingen speglar en bredare trend i Norden. I Sverige har en snabb utbyggnad av vindkraft lett till så kallad kannibalisering – där ökad produktion pressar elpriserna och därmed lönsamheten. Flera vindkraftsparker har redan gått i konkurs, särskilt i Norrland.
Samma mekanismer märks nu i Finland. Elförbrukningen har inte ökat i den takt som prognoserna förutspådde, samtidigt som tekniska problem, bland annat med rotorblad under vintern, har förvärrat situationen.
Resultatet blir ett växande tryck på producenter som saknar långsiktiga och stabila intäktsavtal.
Pensionskapital kan stå på spel
Utvecklingen påverkar inte bara energibolag utan även stora institutionella investerare. I Sverige har pensionsfonderna AP3 och AP4 investerat i vindkraft via bolaget Polhem Infra, med ambitionen att skapa stabila och långsiktiga intäkter.
I stället har investeringarna drabbats av betydande förluster.
Liknande risker finns i Finland. Ett exempel är Exilion Tuuli Ky, en av landets största vindkraftsproducenter med nära 500 megawatt installerad effekt. Bland ägarna finns pensionsförsäkringsbolagen Elo, Veritas och Statens pensionsfond.
Bolaget uppvisade god lönsamhet fram till 2022, men därefter har ingen koncernredovisning offentliggjorts. Separata bokslut från dotterbolag för 2023–2024 pekar dock tydligt på en försämrad ekonomisk utveckling.
Den gemensamma nämnaren är hög exponering mot en marknad där elpriserna pressas och där intäkterna blir allt mer osäkra.
Riskerna ökar utan stabila avtal
Den pågående utvecklingen visar att investeringar i vindkraft kan innebära betydande ekonomiska risker, särskilt i avsaknad av långsiktiga elköpsavtal eller statliga stödsystem.
När utbyggnaden sker snabbare än efterfrågan uppstår en strukturell obalans. Detta leder till lägre elpriser under perioder med hög produktion – vilket direkt slår mot lönsamheten.
För investerare, inte minst pensionsfonder, innebär detta en situation där tidigare antaganden om stabil avkastning ifrågasätts.
Källa: Finländska affärstidningen Kauppalehti.
Fakta:
Vindkraftens lönsamhet påverkas starkt av elprisets variationer. När produktionen ökar snabbt utan motsvarande efterfrågan pressas priserna, vilket kan leda till ekonomiska problem för producenter utan fasta avtal.
