Nyligen var det en ovanligt hög koncentration av säkerhetsexperter, beslutsfattare, myndigheter och näringsliv i Stockholm, då folk från Försvarshögskolan, Teracom, Jernhusen, Securitas, Axis, Nexus Group, Vattenfall, Coromatic, Baltic Cable med flera samlades för att belysa de mest akuta hotbilderna mot elnät, vattenförsörjning, sjukvård, transporter, digitala tjänster och annan kritisk infrastruktur.
Det händer saker i Sverige varje dag som man sällan eller aldrig får se i media.
De omkring 200 besökarna fick redan från början till sig en hel del beska sanningar om säkerhetsläget. Sverige är inte längre den trygga hamn vi tror. Stämningen i Saltkråkan och Åsa-Nisse gäller inte längre, utan landet attackeras dagligen till havs och i luften, såväl som på Internet. Kraftstationer hackas, järnvägen står still nästan varje dag, företag angrips, gift hamnar i barnmat och sjökablar slits av.
Sverige behöver stärka skyddet av sin infrastruktur, både civilt och militärt, och det var vad TrygghetNu 2026 handlade om.
Jörgen Holmlund från Försvarshögskolan satte tonen redan i det första föredraget när han berättade om hoten mot Sverige i form av sabotage, olaga intrång, terror och mängden kriminella företag. Ryssland har dessutom fingrarna djupt inne i svensk industri, eftersom till exempel olika säkerhetssystem, pumpar, ventiler mm för kärnkraftverk säljs av Putin-kopplade företag.
Stefan Steijnick, säkerhetschef på Teracom kom härnäst. Vad du tror att Teracom gör är bara delvis sant. De har mycket avancerad personal med delvis militära uppgifter, som har ett ansvar för att den information som radio och TV sänder ut, faktiskt kommer från staten. De upprätthåller dessutom kommunikationen inom militär, brandkår- och ambulansväsen och har på det senare fått en del att göra med sabotage mot sändarmaster.
Så gick det på med ytterligare fem föreläsare, med bildbevis om sabotage mot transformatorstationer, hur Vitryssland tvingar in invandrare i Baltikum, sjukvårdens problem med att upprätthålla beredskapslager, hur man bygger säkra datacenter, transporter om kriget kommer och liknande, tills vi kom till dagens sista föreläsning.
Baltic Cable som lägger ut och rår om sjökablarna som tar elkraft till och från Europa, berättade om svårigheterna att skydda dem mot sabotage. Förr sågs kablarna mest som tekniska riskobjekt, men idag är de strategiska mål i geopolitiken. På land kan de skyddas med kameror, men på sjön kan företaget inte göra mycket åt de drönare som förföljer underhållsfartygen för att ta reda på var kablarna finns.
Sponsorerna var ett antal företag i säkerhetsbranschen som vid en utfrågning fick berätta vad de kan göra för att företagen, kraftnätet, sjukvården och järnvägen ska kunna öka säkerheten. De ägnar sig huvudsakligen åt säkerhetssystem, gräns- och perimeterövervakning, ID-hantering i vården och rationella organisationer för exempelvis inpassagekontroll som kan omspänna en hel sjukvårdsregion.
Längst bak i lokalen hade sponsorerna mindre utställning av säkerhetsrelaterad natur. Det var till exempel intressant att se hur AI håller på att ta sig in i säkerhetssystemen, för att översätta tal, transkribera tal och strömlinjeforma övergripande åtgärder i mycket stora organisationer.
Behållningen var information av det otrevligare slaget, som bäst sammanfattas i ett antal skall-krav:
- Någon klättrar över staketet till er kraftstation. Hur lång tid tar det innan ni vet? De flesta svarar förmodligen: Aldrig.
- Säkerhet är inte billigt, men brist på säkerhet blir betydligt mycket dyrare.
- Läs NIS2 själv. Tro inte på någon annan.
- Främmande makt angriper det svenska kraftnätet varje dag, genom CAAS (Crime as a Service). Vem beställer sabotaget?
- Sjökablar är numera strategiska mål i geopolitiken och sabotage är en del i hotbilden.
- Drönare håller på att bli ett allvarligt hot mot svensk infrastruktur med informationsinhämtning, avbildning, kartering och rent sabotage.
- Tänk på Ukraina – bygg upp säkerheten i fredstid.
Tyvärr är allt för få intresserade av sin egen säkerhet i cybervärlden såväl som i samhället. Därför behövs tillställningar som TrygghetNu.
Av Jörgen Städje
Foton Jörgen Städje
