EU:s omfattande satsning på vätgas riskerar att bli betydligt dyrare för skattebetalarna än vad som tidigare utlovats. En ny rapport från Europas ledande organisationer för gas- och vätgasnät föreslår nu att EU ska hjälpa till att subventionera avgifterna för framtida vätgasledningar eftersom marknaden annars riskerar att inte bära kostnaderna.
Bakom rapporten står European Network of Transmission System Operators for Gas (ENTSOG) och European Network of Network Operators for Hydrogen (ENNOH), som båda arbetar med att bygga upp Europas framtida vätgasinfrastruktur.
Rapporten visar samtidigt hur osäker ekonomin kring vätgasprojekten fortfarande är, trots åratal av politiska löften om snabb expansion.
Vill skjuta kostnaderna på framtiden
Förslaget bygger på att avgifterna för användning av vätgasledningar hålls artificiellt låga i början för att locka kunder. Skillnaden mellan de verkliga kostnaderna och de lägre avgifterna ska sedan täckas genom särskilda EU-stödda fonder och garantier.
Tanken är att framtida användare av vätgasnäten senare ska betala tillbaka underskotten när marknaden vuxit sig större.
Ny rapport vill skjuta vätgasnotan på framtida kunder
I praktiken innebär modellen att skattebetalare och EU-budgeten får bära en stor del av risken om efterfrågan på vätgas inte utvecklas enligt planerna.
Rapporten föreslår även att en särskild europeisk finansieringsstruktur, ett så kallat SPV-bolag, ska kunna köpa upp långsiktig kapacitet i ledningsnäten under 20 till 30 år för att garantera framtida intäkter till nätoperatörerna.
Även där krävs enligt rapporten statliga EU-garantier om marknaden inte växer som förväntat.
Tyskland redan djupt exponerat
Tyskland har redan infört en liknande modell för sitt planerade nationella vätgasnät. Där har staten etablerat ett amorteringskonto på omkring 24 miljarder euro som ska balanseras fram till år 2055.
Samtidigt har kritik vuxit mot att utbyggnaden riskerar att bli kraftigt överdimensionerad i förhållande till den verkliga efterfrågan.
Tysk vätgassatsning kan bli miljardbörda för skattebetalare
Analysorganisationen Institute for Energy Economics and Financial Analysis (IEEFA) har tidigare varnat för att tyska skattebetalare kan belastas med upp till 45 miljarder euro om vätgasnäten byggs ut snabbare än industrins faktiska behov.
Trots stora politiska ambitioner är användningen av grön vätgas fortfarande mycket begränsad inom stora delar av industrin. Problemen handlar bland annat om höga produktionskostnader, dyr el, låg energieffektivitet och svårigheter att bygga upp tillräcklig efterfrågan.
Industrin tvekar fortfarande
Den tyska gasnätsoperatören OGE uppgav nyligen att intresset för kapacitet i det planerade kärnnätet för vätgas har överträffat förväntningarna. Samtidigt motsvarar de hittills reserverade kapaciteterna bara omkring en tredjedel av nätets planerade kapacitet för 2027.
Det illustrerar den osäkerhet som fortfarande präglar hela Europas vätgassatsning.
Kritiker menar att EU nu riskerar att bygga upp ännu ett subventionsberoende energisystem där privat kapital endast är villigt att investera om staten samtidigt garanterar intäkter och tar de långsiktiga riskerna.
Frågan blir därmed om Europas skattebetalare i praktiken kommer att få finansiera ett vätgasnät som kanske aldrig når den användning som dagens prognoser bygger på.
Källa: Entsog, Hydrogen Insight
Fakta:
Vätgasledningar kräver stora investeringar och hög beläggning för att bli ekonomiskt lönsamma. Grön vätgas produceras vanligtvis genom elektrolys med hjälp av el, vilket innebär betydande energiförluster jämfört med direkt användning av elektricitet. Flera europeiska industriprojekt inom vätgas har de senaste åren försenats eller skalats ned på grund av höga kostnader och osäker efterfrågan.
