Rapport: Svenska bolag leder utvecklingen om stål – Finland halkar efter

Fossilfritt eller lågkoldioxidstål produceras med tekniker som minskar eller eliminerar användningen av kol i produktionsprocessen. Symbolbild: Foto: Creative Commons Lizenz: Kredit: rdconstruction178
Fossilfritt eller lågkoldioxidstål produceras med tekniker som minskar eller eliminerar användningen av kol i produktionsprocessen. Symbolbild: Foto: Creative Commons Lizenz: Kredit: rdconstruction178

Stålindustrin står för omkring elva procent av världens koldioxidutsläpp och är därmed en av de största enskilda utsläppskällorna globalt. Samtidigt växer efterfrågan på stål, vilket riskerar att driva utsläppen ännu högre. En ny nordisk rapport visar dock att företag som köper stora mängder stål har betydande möjligheter att påverka utvecklingen mot mer klimatvänlig produktion.

Rapporten Sustainable Steel Scoreboard har granskat 15 nordiska företag som använder stora mängder stål i sin verksamhet. Resultatet visar att om samtliga företag skulle införa de bästa inköpsrutinerna som redan används av branschledarna skulle efterfrågan på lågkoldioxidstål kunna tredubblas.

I dag uppfyller de granskade företagen i genomsnitt endast 23 procent av de kriterier som krävs för att vara i linje med Parisavtalets klimatmål. Om de bästa metoderna skulle införas brett skulle motsvarande siffra stiga till 83 procent.

Företagens inköp kan påverka hela marknaden

Rapportförfattarna framhåller att företag som köper stora mängder stål spelar en avgörande roll för omställningen. Genom tydliga signaler till leverantörer kan de skapa efterfrågan som motiverar investeringar i produktion av stål med mycket låga utsläpp.

Under de senaste två åren har utvecklingen mot mer hållbar stålproduktion globalt gått långsamt. Rapporten menar att nordiska företag har möjlighet att påverka utvecklingen långt utanför regionen genom att ställa högre krav i sina leverantörskedjor.

Om de 15 analyserade företagen skulle införa de bästa tillgängliga inköpsrutinerna skulle investeringar i lågkoldioxidstål i norra Europa kunna öka markant. Det skulle samtidigt stärka konkurrenskraften för nordiska stålproducenter.

Svenska företag toppar rankningen

Årets rapport omfattar för första gången företag från hela Norden och inte enbart Finland. Samtidigt har det genomsnittliga resultatet förbättrats från 13 till 25 procent jämfört med tidigare mätningar.

Svenska och danska företag placerar sig generellt betydligt högre än de finska bolagen när det gäller hållbara stålinköp.

Den stora vinnaren blev det svenska kullagerföretaget SKF som fick 65 procent i kategorin för hållbara stålinköp. Företaget lyfts fram som ett exempel på hur industrin kan använda sin köpkraft för att driva förändring i leverantörsledet.

Enligt rapporten skulle full poäng innebära att ett företag är helt i linje med Parisavtalet och samtidigt uppfyller kriterier kopplade till bland annat luftföroreningar, vattenanvändning och avskogning. Det omfattar bland annat åtaganden om att använda nästan utsläppsfritt stål senast 2040 och att ställa vetenskapligt baserade klimatkrav på leverantörer.

Valmet bäst i Finland – Kone hamnar långt ned

Bland de finska företagen placerade sig Valmet högst. Företaget förbättrade sitt resultat från 17 procent föregående år till 32 procent i årets rapport och hamnade på femte plats totalt.

Betydligt sämre gick det för Kone som endast nådde 11 procent trots att bolaget nyligen har lyft fram klimatarbetet som ett av sina viktigaste strategiska fokusområden.

I den bredare kategorin för övergripande hållbarhetsarbete placerade sig Metso bäst bland de finska företagen.

Rapporten pekar samtidigt på att företag i Finland och Norge fortfarande arbetar med hållbarhetsfrågor på en mer övergripande nivå, medan svenska och danska bolag i högre grad fokuserar på själva stålinköpen och leverantörskedjorna.

Konsumenterna driver ännu inte utvecklingen

Ett annat resultat som väcker uppmärksamhet gäller vitvarutillverkaren Electrolux. Företaget fick 22 procent i kategorin för hållbara stålinköp, vilket ligger nära genomsnittet i rapporten.

Samtidigt fick Electrolux det lägsta resultatet av alla företag i den övergripande hållbarhetsbedömningen.

Rapportförfattarna menar att detta kan bero på att konsumenter fortfarande fokuserar mer på produkters energiförbrukning än på vilka material de tillverkas av. Därmed saknas ännu ett tydligt marknadstryck för att använda stål med lägre klimatpåverkan i exempelvis hushållsapparater.

Källa: Sustainable Steel Scoreboard

Fakta: Flera nordiska initiativ, däribland svenska satsningar på vätgasbaserad järnsvampsproduktion, har fått internationell uppmärksamhet. Samtidigt är produktionen fortfarande begränsad och kostnaderna högre än för traditionellt stål, vilket gör att efterfrågan från industrins kunder spelar en central roll för hur snabbt omställningen kan genomföras.