Löfven: 5G-beslutet inte riktat mot Kina

Ng Han Guan AP/TT: Kinesiska Huawei och den mindre konkurrenten ZTE har portats som underleverantörer till de operatörer som vill bygga upp Sveriges 5G-nät. Arkivbild.
Fredrik Sandberg/TT: Statsminister Stefan Löfven (S) kommenterar det kinesiska hotet under ett besök i Borlänge på onsdagen.

Dagen efter Post- och telestyrelsens (PTS) besked att stoppa produkter från Huawei och ZTE i det svenska 5G-nätet kommer nu repliken från kinesiskt håll:

Sverige bör inta en objektiv attityd och hantera sitt felaktiga beslut för att undvika negativa konsekvenser för svenska företag i Kina, säger Zhao Lijian, talesperson för Kinas utrikesdepartement på en presskonferens i Peking, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Litar på myndigheterna

Statsminister Stefan Löfven har tagit del av hotet om kinesiska motåtgärder. I sitt svar betonar han att det är viktigt att Kinas regering inte betraktar PTS-beslutet som riktat mot Kina.

Hela avsikten med den lagstiftning vi har infört är att se till att det är säkert här i Sverige. Det måste vi kunna göra. Men vi har aldrig riktat det mot något land, över huvud taget, säger han till TT.

Sedan är det så att det är myndigheter som gör bedömningen av vad som är möjligt och inte möjligt. Och naturligtvis litar vi på myndigheternas bedömning, tillägger han.

Enligt Löfven handlar det om att skydda svenska intressen.

5G-tekniken är så viktig och blir annorlunda än 4G, för här kommer det att rymmas så otroligt mycket information. Så vi måste skärpa upp vår egen lagstiftning.

Speciell situation

Det är långt ifrån första gången som Kina använder ekonomiska hot som påtryckningsmedel, påpekar Björn Jerdén, chef för Asienprogrammet på Utrikespolitiska institutet.

Det som gör den här situationen lite speciell är att Sverige är långtifrån ensamt att begränsa Huaweis möjligheter. Eftersom det är såpass många länder som infört begränsningar så komplicerar det Kinas försök, säger han till TT.

Det kinesiska telekombolaget Huawei, grundat i slutet av 80-talet, har under längre tid ifrågasatts för misstänkta kopplingar till kinesiska staten och anklagats för att bolagets utrustning används av Kina för spionage.

I USA har Huawei svartlistats och fler länder, såväl i Europa som på andra kontinenter har tagits samma beslut som man nu gjort från svenskt håll.

Ska man införa sanktioner blir det rätt många länder och innebär kostnader för Kina. I princip är man inte främmande att straffa andra länder men man kommer göra en analys av vad som ligger i Kinas intressen, säger Björn Jerdén.

Enskild aktör

Historiskt sett har det också handlat om att man valt att inte bestraffa hela länders ekonomier utan rikta in sig på en enskild sektor eller aktör.

Ett sådant exempel var när kinesiska regimkritikern Liu Xiaobo fick Nobels fredspris 2010. Kina valde då att bestraffa Norge som land men riktat mot den för Norge betydelsefulla laxexporten till Kina. Liknande ageranden har skett mot exempelvis Sydkorea och Japan och då främst riktats mot bilindustrin. I fallet med Norge påverkade det inte handelsutbytet generellt utan det handlar om riktade bestraffningar mot enskilda företag eller sektorer.

Björn Jerdén vill inte spekulera i om exempelvis telekomjätten Ericsson, som är en stor konkurrent till Huawei när det gäller utbyggnad av 5G-nät världen över, skulle kunna vara föremål för en bojkott eller kinesiska sanktioner.

Däremot poängterar han att kinesiska staten ofta använder sig av kinesiska konsumenter för att straffa utländska företag.

Detta skedde exempelvis mot den amerikanska NBA-ligan i basket efter att en sportchef i Houston Rockets uttryckt stöd för demokratiaktivister i Hongkong.

Ett sätt som Kina ofta agerar på är att man blåser upp en sorts nationalism där man använder statsmedier och därmed skapar spontana bojkotter från kinesiska konsumenters sida, säger han.