Antalet företagskonkurser var trots pandemins konsekvenser på ekonomin lika många i fjol som året före, totalt cirka 6 700. UC har tittat närmare på vilka företag som går under, och det visar sig att det ofta är annat än bara ekonomiskt bistra tider.
Av alla företag som gick i konkurs i fjol misstänks så många som vart tredje vara oseriöst. Det UC gjort i sin analys är att titta på hur bolagen såg ut sex månader innan konkursen.
Det vi sett i de här bolagen är ett avvikande beteende mot det normala, säger Gabriella Göransson, chef för UC:s kreditinformationsverksamhet.
Vaksam på signaler
Det kan handla om inkonsekvent information, exempelvis antal anställda som inte alls hänger ihop med annan information.
Vi ser tecken på förfalskade bokslut och det kan vara väldigt stora rörelser i styrelsesammansättningen. Det kan handla om företag som tillskansat sig stora krediter och mängder av varor precis innan konkursen, säger Göransson.
För kreditgivarna och leverantörer av varor gäller det att vara vaksam på sådana här signaler, annars riskerar pengarna att vara borta.
Vissa branscher sticker ut lite extra. I bygg- och bemanningsbranschen kan det enligt UC handla om att varannan företagskonkurs kan antas föregås av ett bedrägligt förfarande. Det skulle då bara i byggsvängen motsvara omkring 600 konkursade företag i fjol. Även företag som sysslar med fastighetstjänster som exempelvis städning förekommer lika ofta i UC analys av oseriösa företagare.
Möjligheter gör bedragaren
I pandemins kölvatten har det delats ut miljarder i statliga stöd och det har ofta rests misstankar att det finns företag som utnyttjar systemet. Men det har UC svårt att se eftersom det är sekretess kring vilka som får exempelvis permitteringsstöd.
Men visst lär det fuskas en hel del, tror Gabriella Göransson, baserat på tidigare erfarenheter där det fuskats med stöd och subventioner.
Där det finns möjligheter, där finns det också bedragare, säger hon.