Den oberoende utvärderingen av trafikstoppet på E22 är nu klar

Trafikstoppet på E22 inträffade onsdag 3 januari 2024 på Linderödsåsen nordost om Hörby Kommun, i höjd med Ekerödsrasten i Skåne län. Foto: Wikimedia Commons

Den 12 januari, cirka en vecka efter stoppet på E22, begärde Länsstyrelsen Skåne in en opartisk bedömning av händelsen. I slutet av januari valdes konsultfirman Capgemini för att genomföra bedömningen innan mars månads slut.

Nu har den oberoende utvärderingen av trafikstoppet på E22 slutförts och rapporten har nu registrerats av Länsstyrelsen Skåne.

Syftet med utvärderingen är:

  • Att klargöra händelseförlopp
  • Att omhänderta och analysera erfarenheter och konsekvenser
  • Att generera lärdomar och utvecklingsmöjligheter

– Det vi framför allt vill uppnå är ett aktörsgemensamt lärande. Det är viktigt att vi använder våra erfarenheter för att hantera framtida kriser på ett bättre sätt, säger länsöverdirektör Ola Melin på Länsstyrelsen Skåne.

– Länsstyrelsen kommer att göra en grundlig analys och därefter kalla till ett aktörsgemensamt möte inom ett par veckor för att ta fram åtgärder utifrån de utvecklingsområden som identifieras i den här rapporten och i eventuella egna utvärderingar, säger Ola Melin, länsöverdirektör på Länsstyrelsen Skåne.

Sammanfattning av rapportens observationer:

Sammanfattningsvis visar utredningen av händelseförloppet under trafikstoppet på E22 den 3-5 januari 2024 på tre huvudsakliga brister som ledde till eskalationen av situationen:

  1. Avsaknad av en tydlig lägesbild i det inledande skedet av trafikstoppet.
  2. Utmaningar med att sammanställa och kommunicera en samlad lägesbild under samverkan.
  3. Svårigheter att tidigt definiera ansvars- och ledningsförhållanden mellan aktörerna, vilket hindrade effektiv inriktning och samordning av insatser.

Dessa brister resulterade i förseningar av insatser för att undsätta personer fast på E22. Det tog cirka 10 timmar innan behovet av en evakueringsinsats blev uppenbart. Berörda räddningstjänster, med stöd av Polisen och Försvarsmakten, ansvarade för att samordna evakueringen. Kommunikationen till allmänheten om insatsen dröjde till dagen därpå.

Förklaringarna till dessa observationer pekar på brister i förmågan att skapa lägesbilder, gemensam inriktning och samordning samt krishantering. Dessutom visar utredningen på bristande förmåga att agera förebyggande vid tidiga signaler under osäkra förhållanden, vilket sannolikt bidrog till situationens eskalation.

Källa: Länsstyrelsen Skåne