Kommunerna har de mest jämställda lönerna i Sverige, och i topp ligger Sundbyberg. Där tjänar de kommunanställda kvinnorna en tjugolapp mer i månaden än männen. Det är den minsta löneskillnaden mellan könen bland alla Sveriges 290 kommuner, enligt SKL.
Sundbybergs stadsdirektör Helén Eriksson-Elf är glad, men samtidigt inte överraskad.
Vi jobbar väldigt aktivt med de här frågorna, säger hon.
Bland annat får alla chefer genomgå en utbildning om lönesättning där jämställdhetsperspektivet finns med. Det görs årligen kartläggningar av lönerna.
För att säkerställa att alla som har samma typ av jobb har en liknande lön.
Ambitionen är, enligt henne, att nå ett "nollresultat" i löneskillnader.
Alla ska känna att man har lika möjligheter och lika värde, och att man kan förena arbete med föräldraansvar.
Föräldraledighet
På länsnivå är föräldrarna i Västerbotten bäst i Sverige på att dela föräldraledighet och vård av sjukt barn, även om kvinnorna står för närmare 70 procent, enligt TCO. Men varför länet toppar listan är svårt att säga, enligt Monica Forsman, särskilt sakkunnig i jämställdhet vid länsstyrelsen i Västerbotten.
Jag önskar att jag hade en "one-liner". Men exempelvis Umeå kommun har jobbat väldigt mycket med jämställdhetsfrågor. Det har betydelse att vi pratar om maktrelationer mellan kvinnor och män.
Just Umeå samt Vindeln ligger bäst till i länet. Utbildning spelar roll, enligt Forsman.
Om kvinnor har en högre utbildningsbakgrund är det mer troligt att de har ett mer jämnt uttag av föräldrapenning.
Länsstyrelserna sjösatte i fjol kampanjen "Dela på det".
Det ska finnas kunskap hos arbetsgivare, att de ska uppmuntra föräldrar att ta ut föräldraledighet och att det är okej att "vabba".
Utbildning
På universiteten går trenden – om än långsamt – mot fler kvinnliga studenter på typiskt manligt förknippade utbildningar, som civilingenjör. Det är svårare att hitta motsatsen. Någon ökning av exempelvis manliga sjuksköterskor eller förskollärare syns inte det senaste decenniet, enligt Universitetskanslerämbetet.
Men det finns undantag, som att fler män söker sig till fysioterapeutprogrammet (tidigare kallat sjukgymnast) jämfört med för tio år sedan.
En förklaring kan vara att yrket har breddats, enligt Susanne Brokop, ansvarig för fysioterapeutprogrammet vid Lunds universitet. Det handlar till exempel om nya karriärvägar och möjligheten att bli företagare med egen praktik.
Många av killarna lockas av det.
När programmets studievägledare berättar för gymnasister om yrket brukar de vara tydliga med att både tjejer och killar blir fysioterapeuter. Dessutom är förebilder viktiga för de unga, tror Brokop.
Till exempel inom det idrottsliga. Där ser de manliga fysioterapeuter som omnämns och syns i tv-rutan.