Esrange Space Center, ett av Europas viktigaste rymdcenter för övervakning av satelliter och uppskjutning av raketer och ballonger, lockar rymdorganisationer från hela världen med ett brett spektrum av rymdrelaterade aktiviteter. Nyligen har Rymdbolaget, som äger Esrange, träffat avtal med länderna angränsande till Arktis om att få skjuta upp forskningsballonger i cirkumpolär bana med start från Esrange. Något som ökat attraktionskraften för rymdbasen utanför Kiruna ytterligare.
Det vetenskapliga intresset för Esrange sätter tryck på bemanningen av rymdbasen belägen 45 kilometer öster om Kiruna. På 10 år har personalen nästan fördubblats, från 100 till 180 personer.
– Det är jätteroligt! Vi har vuxit kraftigt i volym. Det händer saker hela tiden och det ser bra ut inför framtiden både när det gäller raketer och ballonger. Vi har långa avtalstider med våra kunder, säger Mats Tyni, ansvarig för avdelningen för satellitoperationen.
Fulltecknad planeringskalender
Majoriteten som jobbar på Esrange är svenskar bosatta i närområdet. Avdelningen Science Services sysselsätter i dag ett 50-tal personer, varav flertalet är ingenjörer specialiserade på till exempel radiofrekvenser eller antennteknik- och system.
Planeringskalendern för 2011 är nästan fulltecknad med hela sju raketuppskjutningar och nitton ballonguppsändningar. De flesta av dessa görs för utländska kunders räkning. Några satelliter skjuts inte upp från Esrange, däremot består en stor del av verksamheten av att ”typa” eller skicka satellitdata från Esrange till ett stort antal satellitoperatörers kontrollcenter utomlands. Varje dygn övervakas 180 satellitpassager från Esrange. Vid behov kan Esranges personal justera satelliternas instrument eller banposition.
I år har Rymdbolaget fått tre nya satellituppdrag och i slutet av året kommer lika många nya antenner att installeras på området, som i dag räknar 26 befintliga antenner.
Vilken typ av satelliter eller vilket land de kommer ifrån vill inte Mats Tyni avslöja.
– Det handlar om antenner för kunds räkning, svarar han hemlighetsfullt.
Galileos markstation
Sekretessen som kantar uppdragen är slående och rör kanske i synnerhet antennverksamheten. När Galileos markstation invigdes i slutet av förra året på Esrange fick de inbjudna deltagarna lämna ifrån sig sina kameror innan de närmade sig antennen. Den enda personen som fick tillåtelse att fotografera och föreviga invigningsceremonin hade, enligt uppgift, fått detaljerade direktiv om vilka delar av antennen som fick synas i bakgrunden. Samtidigt är det värt att notera att när det gäller just Galileo har den ESA-ledda projektorganisationen den senaste tiden plötsligt blivit märkbart mindre meddelsamma med information. Under en Galileo-konferens nyligen i tyska Braunschweig ströks oväntat flera punkter på seminarieprogrammet som ansågs innehålla för ingående teknisk information. På sajten GPS World utpekades Kina som boven i dramat, då Europa är rädda för att de kopierar Galileo till sitt eget GNSS-system under uppbyggnad.
Markstationen på Esrange kommer att få stor betydelse för mottagningen av Galileos signaler, jämförbar med markstationerna i Kourou i Franska Guyana och Nouméa på Nya Kaledonien för södra halvklotet. Som ett tecken på vilken betydelse Galileo Esrange-antennen tillmäts var det EU:s chef för Galileo, Paul Verhoef, som klippte banden tillsammans med Rymdbolagets vd Lars Persson. Den sistnämnda sade bland annat:
– Esrange är en idealisk plats att förlägga Galileos markstation på. Att vi har fått Europas förtroende signalerar att vi är en ledande aktör inom satellitkommunikation och förstärker Sveriges position i rymdvärlden.
Det finns ingen Galileo-satellit i reguljär drift så markstationen har inte testats i skarpt läge än. Johan Sjöström, ansvarig för bland annat Galileo-antennen på Rymdbolaget, berättar att deras uppdrag hittills i år bestått av alltifrån städning och snöröjning till underhåll av antenn- och elanläggningen.
Svårslagbar konkurrensfördel
Esranges fördel när det gäller rymdobservationer och övervakning av satelliter är att himlen är relativt ostörd av nattljus och att all infrastuktur redan finns på plats. Men rymdbasens verkligt svårslagbara konkurrensfördel gäller ballong- och raketuppskjutningar. Sådana uppskjutningar kräver ett stort nedslagsområde. Och Esranges omfattar ödeområden 12 mil i nordlig riktning och knappt 8 mil i öst-västlig riktning. Var någon annanstans i Europa finns det?
När en raket skjuts upp tjuter en siren över området och om någon händelsevis någon skulle befinna sig där finns skyddsrum i skogen att gömma sig i. Raketernas nyttolaster, som förhoppningsvis bevarats intakta, lokaliseras med gps och plockas upp med helikopter där de dumpit ner. Nyttolastens kommersiellt-vetenskapliga experiment kan till exempel handla om att ta reda på hur ett stålämne beter sig i tyngdlöst tillstånd för att förädla en tillverkningsprocess. Det är ofta viktigt att nyttolasten tas om hand snarast möjligt efter nedslaget.
– Om det till exempel är biologiska experiment i nyttolasten får de inte ligga ute länge i 40 graders kyla, förklarar Mats Tyni.
Hektiskt under uppskjutningarna
Av tidsskäl måste också ofta experimenten analyseras på Esrange. Därför finns numera ett hotell på rymdcentret där framför allt utländska forskare tar in dagarna före och efter att deras experiment skjuts upp i rymden.
– Uppskjutningarna är ofta hektiska. De är beroende av väder- och vindförhållanden och blir ofta fördröjda. Då är det mycket gäster och även vår egen personal är hårt engagerad, berättar Mats Tyni.
Arbetet med att montera ihop nyttolasterna sker på plats av Esranges personal. Den stora hangaren vid ballonguppskjutningsrampen påminner därför mest om ett slags verkstad.
Ballongverksamheten har för övrigt fått vind i seglen tack vare det avtal som Rymdbolaget utverkat med Kanada, Ryssland och Grönland om att få flyga över deras respektive territorier.
– Det ligger i vårt intresse att få till stånd avtalen, säger Mats Tyni.
Ägarna av ballongexperimenten vill ha så långa och oavbrutna flygningar som möjligt för att få observationer med långa tidsserier, något som Rymdbolaget bilaterala avtal skapar förutsättningar för.
Satellitbranschens tillväxt
Satellitbranschen, som har både en vetenskaplig och kommersiell sida, går som tåget. Vilket även gynnar Esrange även om satellitmarkutrustning är det segment av branschen som haft svagast tillväxt. Bäst går det för tillverkarna av satelliter och satellituppskjutningsbaserna som visar tvåsiffriga tillväxttal 2008-2009. Som helhet är det en bransch som klarat sig igenom den globala finanskrisen nästan opåverkad. Mellan 2008 och 2009 redovisade den en ökning på 11 procent i intäkter globalt sett, enligt den Washingtonbaserade organisationen Satellite Industry Association. Delvis beror det på att satelliter blivit mindre och därmed billigare att tillverka, men också på att konsumentorienterade tjänster som satellit-tv och bredband via satellit efterfrågas allt mer. Dessutom gör satellitbranschen inbrytning inom helt nya områden som till exempel jordbruket (precisionsodlingar).
Trots en sådan sensationell utvecklingskurva är det allmänna intresset för branschen ljumt. Varför är det så? I forskningssammanhang är satelliten som bärare av de vetenskapliga instrumenten av underordnat intresse, liksom instrumenten får marginell betydelse i ljuset av forskningsresultaten. Kanske har denna enögda resultat- och konsekvensinriktade syn på forskning också kommit att prägla det vetenskapliga intresset för Esrange. Rymdbasen är ju ingenting annat än en råvaruleverantör av obearbetade satellitobservationer. Men vad geomatik handlar om är i mångt och mycket just vägen fram till forskningsresultaten, sensortekniken som har möjliggjort dem, bildanalysen, och i det sammanhanget är det lättare att inse satellitplattformarnas eller markstationernas betydelse - de styr ju kvaliteten på data och i slutändan på analyserna. Framtida banbrytande observationer av universum kanske inte skulle ha varit möjliga utan Rymdbolagets landsöverskridande avtal om ballongöverflygningar över Arktis.
