Som strategichef inom Affärsområde Värme har Lisa Granström intervjuats många gånger om Mälarenergis stora hållbarhetssatsning i Västerås – bland annat av brittiska BBC och den internationella nyhetsbyrån AFP.
– Det är fantastiskt roligt med allt intresse, säger Lisa Granström. En del av fascinationen handlar om att det sker under mark. Att vi, enkelt uttryckt, skapar en jättelik termos djupt nere under Västerås.
Men den historiska berättelsen runt det 300 000 kubikmeter stora bergrummet spelar också roll.
– Det byggdes ju under kalla kriget, som beredskapslager för eldningsolja. Sedan försvann det ursprungliga behovet och nu får bergrummet tjäna nya syften. Vi återbrukar.
I bergrummet kommer Mälarenergi kunna lagra hela 13 GWh fjärrvärme. Det, i sin tur, möjliggör ökad elproduktion i Västerås, även när utetemperaturen är låg.
Oljesaneringen var klar i maj 2023. Därefter har rör och andra driftkomponenter installerats i de tre skepp som bergrummet består av. I slutet av 2023 gjöts ingångarna till de tre skeppen igen och vid årsskiftet började de vattenfyllas, ett i taget.
– Vi fyllde på med 50 kubikmeter i timmen, det motsvarar en typisk villapool. Nu är alla tre skeppen fyllda med sammanlagt 300 000 kubikmeter vatten. I volym motsvarar det halva Avicii arena.
Tas i drift hösten 2024
Nu ska de 300 000 kubikmetrarna vatten värmas upp till fjärrvärmetemperatur, som är 95 grader. Uppvärmningen sker stegvis med ett skepp i taget. Under juni påbörjades uppvärmningen i det första skeppet.
– Planen är att samtliga tre skepp värms upp under sommaren och tas i drift allt eftersom de är uppvärmda.
Hösten/vintern 2024 ska energilagret var i full drift. Då planeras också för en invigning.
– Absolut. Det här är en industrihistorisk satsning av rang som också gjort avtryck bland forskare, i energibranschen och hos nationell och internationell media. Förutom att energilagret ser ut att bli världens största, så är det också en viktig del av det vi på Mälarenergi kallar Resan mot noll – att uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. Målet är att säkra en bättre värld för kommande generationer. Självklart är det värt att uppmärksammas.
Bergrummet – så funkar det
- Mälarenergis kraftvärmeverk i Västerås producerar energi som används till både fjärrvärme och el. Behovet av fjärrvärme är lägre under sommarhalvåret och högre under vintern, varför produktionen är lägre under sommaren. Trots detta, får Mälarenergi ändå ett överskott på värme under sommaren som, fram till nu, har kylts bort. I och med energilagret i bergrummet, kan det överskottet istället tas tillvara och lagras.
- Bergrummet kommer att fungera som en jättelik termos med fjärrvärme. Vid fullt nyttjande kan det 300 000 kubikmeter stora energilagret ge ett tillskott på 13 GWh fjärrvärme. Det är tillräckligt för att förse Västerås fjärrvärmekunder med värme upp till 2 veckor beroende på utetemperatur.
- Det innebär i sin tur att Västerås får förutsättningar för fortsatt hög elproduktion även när det är iskall vinter. Vid riktigt kalla temperaturer med stort behov av värme, har kraftvärmeverket tidigare ibland behövt styra om produktionen så att fjärrvärmen prioriteras på bekostnad av elproduktionen. Här kommer energilagrets buffert att göra skillnad. Tack vare ”termosen” under jord, kan Mälarenergi ha en fortsatt hög elproduktion även när det är kallt.
- Bergrummet kommer inte bara möjliggöra ökad elproduktion i Västerås, utan också innebära minskade utsläpp. Projektet är en viktig del i Mälarenergis arbete med att uppnå nettonoll utsläpp av fossil koldioxid. Vid sträng vinter och kyla kan det krävas att basproduktionen av fjärrvärme kompletteras med reservproduktion, som eldas med fossila bränslen. Men i och med lagringen i bergrummet kommer reservpannorna inte längre behövas i lika stor utsträckning, utan värmen i bergrummet kommer nyttjas i första hand. Mälarenergi får en jämnare och mer optimerad produktion och utsläppen av fossil koldioxid beräknas minska med 1 600 ton.
Projektet har tilldelats 15 miljoner kronor i bidrag från Klimatklivet (Naturvårdsverket). Under 2023 förekom satsningen i 80 artiklar/inslag i svensk media och i 110 internationella artiklar, fördelade på 38 länder.