Stål och cement är oumbärliga byggmaterial men står också för en tung klimatbelastning. Enligt Internationella energiorganet, IEA, svarar dessa två branscher tillsammans för närmare fjorton procent av världens energirelaterade koldioxidutsläpp. För att minska påverkan krävs både internationella standarder och ny teknik – men vägen framåt är kantad av svårigheter.
I en kommentar som IEA publicerade under 2024 lyfter organisationen behovet av gemensamma regler för att styra utvecklingen. Tydliga metoder för att mäta utsläpp, definitioner av vad som räknas som låga eller nära nollutsläpp samt märkning av produkter bedöms nödvändiga.
– Att införa standarder som är globalt jämförbara, även om de används av olika länder efter egna mål, skulle minska den administrativa bördan för producenter och köpare, underlätta handeln och ge marknaden en gemensam riktning, skriver IEA.
Bakgrunden är att stålhandeln är en av de mest internationella marknaderna. År 2023 uppgick den globala försäljningen av stål till motsvarande 1,4 biljoner dollar. För EU har frågan redan blivit aktuell genom förordningen Ecodesign for Sustainable Products, där järn- och stålprodukter ingår i ett pågående arbete för att skapa hållbarhetskrav.
Cementens stora klimatutmaning
Att minska cementindustrins utsläpp är särskilt svårt. Tillverkningen kräver temperaturer på över 1 400 grader Celsius, värme som oftast genereras av fossila bränslen. Dessutom frigörs koldioxid när kalksten hettas upp till klinker – en process som står för ungefär hälften av utsläppen vid cementproduktion.
Efterfrågan på cement ökar kraftigt, inte minst i länder i det globala syd där byggandet växer snabbt. Samtidigt pågår en våg av innovation. Riskkapitalbolaget 2150 kartlade redan 2020 över 60 företag som arbetar med lågutsläppsbetong. Stora producenter som Holcim och Heidelberg Materials har satt mål om netto noll-utsläpp, och flera nya tekniker testas.
Företag som Heimdal och SeaChange försöker framställa koldioxidnegativ kalksten genom att utvinna koldioxid ur havsvatten. Andra, som Rondo och Antora, undersöker hur energilagring kan göra det möjligt att använda mer förnybar energi i produktionen. Samtidigt pekar analyser på att upp till 22 procent av utsläppen kan minskas genom att förlänga byggnaders livslängd, återanvända betong och utforma byggnader smartare.
En avgörande faktor väntas bli tekniker för koldioxidinfångning och lagring, CCS. Kombinationen av fossilfri energi, alternativa råmaterial och CCS beskrivs av branschen som den mest lovande vägen framåt.
Stålindustrin i förändring
Även stålindustrin står inför stora omställningar. De senaste femtio åren har övergången från masugnar till elektriska ljusbågsugnar minskat energianvändningen med omkring sextio procent. Ytterligare minskningar kan komma genom ökad användning av förnybar energi, digitalisering och koldioxidinfångning.
En central drivkraft är efterfrågan. Flera globala teknikföretag söker aktivt lösningar för att minska utsläppen i sina byggprojekt och datacenter. Sommaren 2024 inledde de amerikanska bolagen Sublime Systems och Brimstone samarbeten med tekniksektorn för att skala upp hållbar cementproduktion.
Sublime genomförde en pilotgjutning av sitt cement utan fossila bränslen vid ett datacenter i Virginia. Bolaget använder elektriska processer med kemikalier och kalciumsilikatstenar för att framställa cement. Brimstone satsar istället på kalkfria råmaterial som mals ned och behandlas kemiskt, innan de upphettas i en roterugn. I augusti 2024 tecknade Brimstone ett avtal med Amazon, som reserverade framtida leveranser av bolagets cement.
Växande press på industrin
Utmaningen för både stål och cement är att dessa material inte enkelt kan ersättas i den globala ekonomin. De är grunden för infrastruktur, bostäder och industribyggnader. Samtidigt ökar trycket från både politiskt håll och konsumenter på att produktionen måste bli mer hållbar.
IEA menar att en kombination av innovation, investeringar och internationellt samarbete kommer att vara nödvändig. Utan gemensamma standarder riskerar omställningen att bromsas, eftersom investerare och producenter får svårt att avgöra vilka lösningar som faktiskt minskar utsläppen på ett transparent sätt.
Kapplöpningen mot koldioxidfri produktion är i full gång, men det återstår att se vilka tekniker som blir kommersiellt gångbara i stor skala. För närvarande är det tydligt att både stål- och cementindustrin står inför en avgörande fas, där klimatmålen och industrins framtida konkurrenskraft är tätt sammanflätade.
Källa: Oilprice.com, Internationella energiorganet (IEA)
