Tre forskningsprojekt ska säkra framtidens dagvatten

Översvämning vid Nybroviken, Stockholm. Foto: Bruce Barrow/Unsplash
Översvämning vid Nybroviken, Stockholm. Foto: Bruce Barrow/Unsplash

När regnvatten faller över städer transporteras skräp och föroreningar till sjöar och vattendrag utan att renas. På årets upplaga av Dagvattnets dag sätts frågan i centrum med tre forskningsprojekt som ska ge nya lösningar. Projekten handlar om samverkan kring finansiering, gemensamma riktlinjer för rening och tekniker som gör dagvattenanläggningar mer yteffektiva.

Skyfall som spolar bort järnvägsspår och vägar, liksom perioder av torka, har blivit vanliga inslag i nyhetsflödet. Frågan om dagvattenhantering är mer aktuell än någonsin då flera faktorer förstärker varandra:

  • Klimatförändringar leder till fler och kraftigare skyfall. Det ökar risken för översvämningar i städer och samhällen.
  • Förändrad markanvändning med fler hårdgjorda ytor gör att regnvattnet inte kan infiltrera i marken som tidigare, utan snabbt rinner av mot ledningar och lågpartier.
  • Miljöpåverkan blir större när dagvatten för med sig föroreningar som hamnar i sjöar, vattendrag och hav.
  • Samhällets behov av resiliens ökar – vi måste bygga robusta, klimatanpassade städer som både klarar extremväder och bidrar till en god livsmiljö. 

Kort sagt är dagvatten inte längre en teknisk detaljfråga, utan en central samhällsfråga.

Tre forskningsprojekt finansierade av branschorganisationen Svenskt Vatten Utveckling ska bidra till framtidens lösningar.

Fler åtgärder mot förorenat dagvatten
Trots stort behov av åtgärder för att rena dagvatten och förebygga översvämningar, särskilt i äldre stadsdelar, blir projekten ofta inte av. Frågor om finansiering och ansvar bromsar arbetet.

Ett nytt forskningsprojekt utvecklar modeller för hur kommuner, fastighetsägare och privata aktörer kan samverka. Syftet är att underlätta övergången från plan till genomförande.

– Syftet är att fler åtgärder verkligen ska bli byggda, inte minst i befintlig bebyggelse där problemen med platsbrist, många sakägare och otydliga ansvarsområden gör det extra svårt, säger Lars Thell Marklund, forskare på RISE.

Projektets långsiktiga mål är bättre vattenkvalitet och tryggare städer. 

Medverkande: RISE, Liu, VA-Guiden, samt ett antal VA-organisationer och andra nyckelaktörer   

Branschpraxis på väg
Ett annat projekt tar fram gemensamma riktlinjer för hantering av förorenat dagvatten. Tillsammans med aktörer inom VA-området utvecklas en ny praxis som ska förtydliga kraven vid planering, upphandling och byggande av dagvattenanläggningar. Målet är att skapa enhetlighet, underlätta kommunernas arbete och bidra till att uppfylla miljömål och EU:s vattendirektiv.

Medverkande: RISE, Luleå Tekniska Universitet, Sweco, Holmboe & Skarp kultur- och naturtjänster AB, Borås Energi och Miljö, Advokatfirman Lindahl KB, Växsjö kommun, Uponor 

Yteffektiv dagvattenrening
Ett tredje projekt har publicerat sin slutrapport om tekniker för mer yteffektiva dagvattenanläggningar. Utvärderingen omfattar bland annat zeolitfilter, membranrening, kemisk fällning och rasterstrukturer för dammar. Fokus har varit på avskiljning av föroreningar men också på frågor som drift, implementering och långsiktig effektivitet.

– Små kompakta anläggningar, som till exempel zeolitfilteranläggningen i detta projekt, visade sig behöva ungefär lika stor procentuell andel av avrinningsområdets area som det som brukar vara riktvärde för en damm. Val av system för dagvattenrening blir därför en avvägning mellan tillgänglig yta, ovan eller under jord, i relation till de föroreningar som behöver avskiljas samt underhållsbehov, säger Maria Viklander, professor vid Luleå tekniska universitet.

Medverkande: Projektet genomfördes av Östersunds kommun och Luleå Tekniska Universitet 

Källa: Svenskt Vatten