Kärnkraften får ny roll när AI driver upp världens elbehov

Kärnkraft i Europa: Foto: Creative Commons Lic. (Pixabay) Kredit: Ben Kerckx

Publicerad av

Markku Björkman - 30 sep, 2025

Den snabba utvecklingen av artificiell intelligens driver upp världens energibehov i en takt som få hade förutsett. Tunga aktörer som Amazon, Google och Meta har därför gått samman i en uppmaning om att bygga ut kärnkraften kraftigt. Vid en internationell konferens i somras undertecknade teknikjättarna en deklaration om att tredubbla den globala kärnkraftsproduktionen till år 2050. Liknande löften har tidigare getts av banker och politiker, bland annat under klimatmötet COP28.

Totalt har nu 31 länder och 140 företag i kärnkraftsbranschen anslutit sig till målet. Enligt World Nuclear Association (WNA) står kärnkraften i dag för omkring 9 procent av världens elproduktion, fördelat på 440 reaktorer.

Men löften på pappret är en sak – en fungerande leveranskedja för bränsle och anläggningar är något helt annat. Här pekar experter på betydande hinder.

Brist på anrikningskapacitet

Uranpriset har stigit kraftigt de senaste fem åren. Bakgrunden är dels Rysslands krig i Ukraina, dels växande förväntningar på högre efterfrågan. Även om flera länder utvinner natururan, måste bränslet först förädlas, konverteras och anrikas innan det kan användas i en reaktor.

Enligt USA:s energimyndighet står Ryssland för cirka 44 procent av världens kapacitet för urananrikning. För EU:s del levererade Moskva nära 38 procent av allt anrikningsarbete under 2023. I USA täckte ryskt material 27 procent av behovet samma år.

För att bryta beroendet undertecknade dåvarande president Joe Biden en lag 2024 som förbjuder uranimport från Ryssland. Vissa leveranser tilläts dock fortsätta fram till slutet av 2027. Som svar införde Ryssland en egen exportblockad mot USA.

– USA och Europa kan relativt snabbt bygga nya konverteringsanläggningar, men anrikning är betydligt svårare, sade Benjamin Godwin, analyschef vid PRISM, till Euronews.

Craig Stover, programchef vid Electric Power Research Institute, varnar för flaskhalsar:
– Konvertering, anrikning och dekonvertering är tre steg i bränslekedjan som kan bli hårt pressade under det kommande decenniet. Den största begränsningen gäller anrikning, där kapacitetsutbyggnad tar längst tid. Enligt WNA:s prognoser kommer efterfrågan att överstiga tillgången runt 2035.

Uranleveranser i fokus

På uranmarknaden finns en bred bas av leverantörer. USA köpte 2023 in 27 procent av sitt uran från Kanada, 22 procent vardera från Australien och Kazakstan samt 12 procent från Ryssland. Endast 5 procent kom från inhemsk produktion.

I EU var Kanada den största leverantören med 33 procent, följt av Ryssland och Kazakstan. Ingen inhemsk produktion skedde inom unionen.

– Det finns en diversifierad grupp av leverantörer globalt, vilket gör att natururanet i sig inte är lika utsatt, sade Jamie Fairchild, analytiker vid Nuclear Energy Agency (NEA). Han tillade att stigande priser och ökande efterfrågan väntas driva på både nya prospekteringar och effektivare gruvdrift.

Efter olyckan i Fukushima 2011 föll uranpriserna kraftigt. Sedan dess har intresset återvänt i takt med att länder vill minska beroendet av fossila bränslen. Värdet på bolag inom uranbrytning och förädling har ökat med över 500 procent på fem år.

AI och energihungern

De enorma datacenter som krävs för att träna och driva avancerade AI-modeller slukar el i en omfattning som liknas vid en ny industriell revolution. Enligt experten Benjamin Godwin finns inget som tyder på att efterfrågan kommer att minska:

– Även om teknikutvecklingen gör AI mer energieffektivt kommer användningsområdena vara så universella att i stort sett hela den globala ekonomin påverkas, sade han.

Det är denna kombination av ökande elbehov och ett skakigt geopolitiskt läge som nu beskrivs som en kärnkraftens renässans.

Handelshinder och politiska risker

Trots flaskhalsar i leveranskedjan menar World Nuclear Associations Henry Preston att kärnkraften är mindre sårbar än många andra energislag.

– Uran kan ligga i en reaktor i flera år, och anläggningar har ofta två års bränslereserv på plats, förklarade han.

Det betyder att kortsiktiga störningar inte leder till omedelbara prisexplosioner på samma sätt som för olja och gas. Men långsiktiga investeringar påverkas av handelskonflikter.

Donald Trump har aviserat nya tullar på energileveranser från Kanada, en åtgärd som kan slå hårt mot amerikanska kärnkraftsbolag. Grant Isaac, finanschef på Cameco – en av världens största uranproducenter – kommenterade redan i februari:

– En tull på 10 procent från en stor leverantör som Kanada innebär i praktiken att priset stiger lika mycket, eftersom den amerikanska efterfrågan är oelastisk.

Experter understryker att västvärlden måste agera samordnat för att minska beroendet av Ryssland. Cameco varnade nyligen för att riskerna i bränslekedjan är större än många vill medge.

Kärnkraften i Europas energimix

I Europa fortsätter debatten om kärnkraftens roll i den gröna omställningen. Flera länder, däribland Frankrike, Finland och Polen, driver på för nybyggnation, medan Tyskland nyligen stängde sina sista reaktorer. EU:s mål om klimatneutralitet till 2050 kan dock bli svårt att nå utan kärnkraften, enligt många analytiker.

Att AI-industrin nu öppet ställer sig bakom en utbyggnad ger ytterligare tryck på politiker och energibolag. Frågan är om leveranskedjorna för bränsle och anläggningar hinner byggas ut i tid.