USA har på kort tid tagit flera steg för att minska sitt beroende av Kina för leveranser av kritiska mineraler. Enligt en rapport från Oilprice.com förbereder Trump-administrationen nya investeringar som kan ge amerikansk gruvindustri liknande stöd som det historiska avtal som nyligen slöts med MP Materials.
Affären med MP Materials, en av USA:s få producenter av sällsynta jordartsmetaller, har kallats den mest offensiva federala satsningen på området på flera decennier. Det amerikanska försvarsdepartementet går in med 400 miljoner dollar i preferensaktier, vilket ger en ägarandel på 15 procent, och har dessutom tecknat optioner på fler aktier.
Pentagon köper in sig i MP Materials
Utöver detta tillkommer ett lån på 150 miljoner dollar, samt att banker som JP Morgan och Goldman Sachs samordnar privat finansiering på omkring 1 miljard dollar för att bygga den nya ”10X-anläggningen” i Nevada.
En särskild del av avtalet är en prisgaranti: MP Materials får ett golvpris på 110 dollar per kilo neodym-praseodym-magneter, nästan dubbelt så högt som dagens marknadspris på cirka 63 dollar. Enligt Reuters innebär detta att producenter kan räkna med stabila marginaler, samtidigt som långsiktiga köpare – från försvarsindustri till elektronikbolag – får förutsägbara kostnader.
Byggarbetena har redan inletts och anläggningen väntas tas i drift 2028. MP:s aktiekurs har stigit med över 300 procent under året, och flera andra bolag i branschen har sett liknande kurslyft.
Trump-administrationen blickar mot litium
Nu uppges Vita huset överväga fler satsningar, denna gång på litium. Kanadensiska Lithium Americas förhandlar med USA om en statlig investering kopplad till Thacker Pass-gruvan i Nevada, som med planerad start 2027 kan bli en av Nordamerikas största litiumkällor. Projektet omfattar ett lån på 2,2 miljarder dollar och en möjlig statlig ägarandel.
– USA måste göra fler sådana här affärer om landet ska säkra sin försörjning av kritiska mineraler och minska sitt tunga beroende av Kina, säger Mark Chalmers, vd för Energy Fuels, till CNBC.
Enligt en tjänsteman i Trump-administrationen är man öppen för olika former av investeringar.
– Vi utesluter inte fler avtal med ägarandelar eller prisgolv som vi gjorde med MP Materials, men det betyder inte att varje satsning behöver se ut på exakt samma sätt, sade tjänstemannen.
Handelskonflikt med Kina förvärrar läget
Kina har i decennier dominerat marknaden för sällsynta jordartsmetaller och använder denna ställning som ett strategiskt verktyg i handelskonflikter. Efter att Trump införde nya tullar som höjde den totala importavgiften för kinesiska varor till närmare 65 procent, svarade Peking med motåtgärder.
Dessa inkluderar en extra tull på 34 procent på amerikanska varor samt nya exportrestriktioner för jordartsmetaller som dysprosium, gadolinium, scandium, terbium, samarium, yttrium och lutetium. Exportörer måste nu ansöka om licens och uppge den slutliga användningen av materialen.
Det är inte första gången Kina använder mineraler som påtryckningsmedel. Redan 2023 stoppade landet export av teknik för separation av jordartsmetaller och tidigare även export av metaller som antimon, gallium och germanium – ämnen viktiga för halvledare, försvar och telekommunikation.
USA följer Kinas modell
Avtalet med MP Materials har visat att Washington är berett att tillfälligt överge fria marknadsideal och i stället använda en modell som liknar Kinas statliga kapitalism. Målet är att skapa stabila försörjningskedjor och locka privata investeringar.
– Vad man vill åstadkomma är att marknaden rör sig så att den privata industrin kan följa efter, sade Albemarles vd Kent Masters till CNBC.
Enligt National Mining Associations vd Rich Nolan kan statliga investeringar i mineraler som kobolt, grafit och litium minska prisvolatiliteten som ofta plågar amerikanska gruvbolag.
Frågan är nu hur långt USA är berett att gå i att bygga upp egna strategiska reserver och en inhemsk leveranskedja. Med Kinas motåtgärder och en snabbt växande global efterfrågan på mineraler till elbilar, batterier och elektronik står Washington inför en balansgång mellan handelspolitik och industriell strategi.
Källa: Oilprice.com
