Den ryska kolindustrin, länge en av hörnstenarna i Kremls ekonomi, står inför sin allvarligaste kris på över tre decennier. Sanktioner, exportförluster och stigande kostnader har fört sektorn till randen av kollaps – och tusentals arbetstillfällen hotas.
Enligt Financial Times har ryska kolbolag förlorat omkring 1,2 biljoner rubel, motsvarande nästan 15 miljarder dollar, sedan invasionen av Ukraina 2022. Bara under årets sju första månader uppgick branschens förluster till 225 miljarder rubel, dubbelt så mycket som under motsvarande period i fjol.
– Kolsektorn sitter verkligen i en rävsax, konstaterade en anonym chef för ett av Rysslands största energibolag i en intervju med tidningen.
Situationen beskrivs av flera experter som den värsta sedan 1990-talet – en tid då stora delar av den ryska gruvindustrin var nära att kollapsa efter Sovjetunionens fall.
Konkursvåg hotar tusentals jobb
Den ekonomiska nedgången slår hårt mot landets kolregioner i Sibirien och Fjärran östern, där industrin är den dominerande arbetsgivaren. Enligt uppgifter från det ryska energiministeriet har 51 kolbolag tvingats stänga bara under juli 2025.
Redan två månader tidigare varnade vice premiärminister Alexander Novak för att 30 företag med totalt 15 000 anställda stod på randen till konkurs.
– Tyvärr försämras situationen ytterligare, sade vice energiminister Dmitrij Islamov vid ett möte i somras.
Än mer drastisk var Vladimir Korotin, chef för Russian Coal, ett av landets största kolbolag:
– Kolindustrin genomgår sin svåraste kris sedan 1990-talet. Tusentals arbetstillfällen i ett dussin ryska regioner står på spel, sade han till statliga nyhetsbyrån Interfax.
De växande problemen sätter ytterligare press på Kreml, som länge har förlitat sig på export av kol, olja och gas för att finansiera kriget i Ukraina.
Sanktioner stryper exporten – Asien inte nog
EU:s totala importstopp av ryskt kol, som infördes efter invasionen, slog hårt mot Putins krigsekonomi. Även om Kina, Indien och Turkiet numera köper stora mängder ryskt kol, lyckas exporten inte nå upp till de nivåer som gällde före kriget.
Det ryska analysföretaget NEFT Research konstaterar att branschens svårigheter inte bara beror på västliga sanktioner – utan också på kraftigt ökade transportkostnader och minskad global efterfrågan.
Kol har länge varit en nyckelresurs för den ryska staten. Intäkterna från exporten har finansierat både energiinfrastruktur och militära satsningar. Men med en krympande marknad riskerar nu hela sektorn att tappa sin strategiska betydelse.
Kremls räddningsplan: skattelättnader och skuldomläggningar
För att mildra effekterna av krisen har regeringen i Moskva tagit fram ett räddningspaket som bland annat omfattar skatteanstånd och förlängd tid för betalning av sociala avgifter fram till december 2025.
Enligt Reuters ska de mest skuldsatta företagen också få möjlighet till omstrukturering av sina lån, medan exporttullar för kolproducenter i Sibirien sänks för att underlätta försäljning till inhemska marknader.
Men enligt Financial Times har flera av åtgärderna urvattnats efter motstånd från Finansdepartementet och Rysslands centralbank, som varnar för att statens egna inkomster nu är hårt ansträngda.
Den tysta nedgången i Putins energirike
Sammantaget speglar kolkrisen en djupare svaghet i den ryska ekonomin. Även om olje- och gasexporten till viss del lyckats anpassa sig till nya marknader, saknar kolindustrin motsvarande flexibilitet.
De flesta av landets gruvor ligger långt från exporthamnarna, och logistiken är dyr. Nya transportvägar till Asien kräver dessutom stora investeringar i järnvägar och hamnar – pengar som staten i nuläget saknar.
Kreml har länge använt kolsektorn som symbol för nationell styrka, men nu hotar den att bli en symbol för det ekonomiska priset av kriget i Ukraina.
– Det är en mycket svår tid för industrin, men också för hela landet, konstaterar en analytiker vid Moscow School of Economics. – Ryssland tvingas betala ett högt pris för sin isolering.
Källor: Financial Times, Interfax, Reuters, NEFT Research (2025)
