EU-kommissionen har presenterat en omfattande plan för att kraftigt bygga ut och samordna det europeiska järnvägsnätet. Syftet är att halvera restiderna på flera populära sträckor till 2040 och därmed stärka både den inre marknaden och Europas globala konkurrenskraft.
Enligt planen ska exempelvis tågresan mellan Berlin och Köpenhamn kortas från sju till fyra timmar senast 2030. Mellan Sofia och Aten ska restiden minska till sex timmar till 2035. Nya linjer ska även knyta samman de baltiska länderna och skapa direkta förbindelser från Paris via Madrid till Lissabon.
Planen är en del av EU:s arbete med det transeuropeiska transportnätet (TEN-T), som ska vara fullt utbyggt till 2040. Samtidigt ska initiativet bidra till EU:s mål om klimatneutralitet till 2050.
Fyra pelare ska driva utvecklingen
Kommissionens strategi vilar på fyra huvudområden: investeringar, marknadstillgång, innovation och styrning.
Investeringar och interoperabilitet.
EU vill snabba på investeringarna och införa ett gemensamt ramverk för ett helt integrerat höghastighetsnät. Senast 2027 ska bindande tidsplaner för att undanröja gränsöverskridande flaskhalsar fastställas, inklusive möjligheter till hastigheter över 250 km/h där det är ekonomiskt rimligt.
En särskild finansieringsstrategi ska utarbetas under 2025, i dialog med medlemsländer, industri och finanssektor. Den ska leda fram till ett europeiskt höghastighetsavtal – ett multilateralt åtagande för att mobilisera investeringar i prioriterade projekt.
Konkurrens och tillgång till marknaden.
För att öppna marknaden ska EU förbjuda onödig skrotning av fungerande tåg och i stället skapa en andrahandsmarknad för rullande materiel. En ny lagstiftning föreslås 2027.
Dessutom planeras ett nytt regelverk för gränsöverskridande biljettbokning till 2026, vilket ska göra det enklare att köpa biljetter från flera operatörer i samma resa. Nya företag ska också få bättre möjligheter att etablera höghastighetslinjer genom rättvisare avgifter och tydligare tillgång till infrastruktur.
Innovation och teknik.
EU ska finansiera forskningsprogrammet Europas järnväg 2026 för att utveckla nästa generation snabbtåg och lösa tekniska hinder som i dag försvårar tågtrafik över nationsgränser. Samtidigt ska lokförarcertifieringen förenklas och det europeiska signalsystemet ERTMS införas mer enhetligt.
Styrning och uppföljning.
En ny europeisk indikator ska följa upp utvecklingen av höghastighetstrafiken. EU:s järnvägsbyrå får 2026 ett utökat mandat att avskaffa onödiga nationella regler och effektivisera tillståndsprocesserna. Infrastrukturförvaltare kommer också att tvingas samarbeta för att skapa bättre tillgång till gränsöverskridande tåglägen.
Del av större europeisk transportstrategi
Utöver kortare restider ska planen bidra till att avlasta vägarna, frigöra kapacitet på konventionella linjer och förbättra utbudet av regionala och nattåg. Det ska även stärka Europas beredskap genom att möjliggöra snabb transport av trupper och militär utrustning tillsammans med civila transporter.
EU-kommissionären för hållbar turism och transporter, Apostolos Tzitzikostas, betonade i ett uttalande att satsningen har både ekonomiska och politiska dimensioner:
– Höghastighetståg handlar inte bara om att korta restider, utan också om att förena européerna, stärka vår ekonomi och ta ledningen i den globala omställningen till hållbar transport. Med dagens plan tar vi våra ambitioner från ord till handling – vi river barriärer, samlar investeringar till modern infrastruktur och gör gränsöverskridande järnvägstrafik till ryggraden i ett klimatneutralt och konkurrenskraftigt Europa.
EU:s järnvägsnät redan omfattande men ojämnt
Bakgrunden till satsningen är att EU redan har investerat tungt i järnvägsnätet, men att utbyggnaden går ojämnt mellan länder. Hittills har 804 projekt fått stöd genom fonden Connecting Europe Facility, med sammanlagt 34,4 miljarder euro – nästan 69 procent av hela fondens investeringar.
Satsningen ska nu säkerställa att dessa resurser används mer samordnat och att medlemsländerna verkligen genomför sina åtaganden i TEN-T-nätet. Det återstår dock stora utmaningar, särskilt när det gäller nationella tillståndsprocesser, finansiering och tekniska standarder som fortfarande skiljer sig åt mellan länderna.
Kritiker påpekar också att höghastighetsprojekt ofta drabbas av förseningar, kraftigt ökade kostnader och begränsad klimatnytta jämfört med upprustning av befintliga banor. Kommissionen menar dock att en samlad europeisk plan kan motverka dessa problem genom gemensam finansiering, enhetliga regler och långsiktig planering.
Fakta: Restiderna i kommissionens plan är uppskattningar baserade på offentliga tidtabellsdata från april 2025.
Källa: Europeiska kommissionen
