Estlands regering tar nu nästa formella steg mot att bygga landets första kärnkraftverk. Ekonomi- och kommunikationsministeriet har utlyst en offentlig upphandling av konsulttjänster för att påbörja arbetet med platsval och miljökonsekvensbedömningar för ett kärnkraftverk på 600 megawatt.
Upphandlingen gäller den inledande fasen i statens planeringsprocess och ska bland annat fastställa kriterier för lokalisering, genomföra miljöbedömningar och ta fram tekniska underlag inför ett framtida investeringsbeslut. Sista dag för anbud är den 8 januari.
– Vi ser fram emot att kvalificerade bolag deltar i upphandlingen och bidrar till utvecklingen av Estlands energisäkerhet. Om ett beslut om att bygga ett kärnkraftverk fattas, kommer en färdig plan med den mest lämpliga platsen och lösningen redan att finnas klar för investeraren, säger ekonomi- och industriminister Erkki Keldo i ett uttalande.
Han framhåller att kärnkraften ses som ett nytt ben för elproduktionen i ett läge där Estland i dag är starkt beroende av importerad el och av väderberoende kraftslag.
Stort planområde runt Finska viken
Den statliga planprocessen inleddes i maj på begäran av det privatägda energibolaget Fermi Energia. Det aktuella planområdet omfattar delar av kommunerna Viru-Nigula, Haljala, Rakvere och Vinni i Västra Virumaa, kommunerna Lüganuse och Toila samt staden Kohtla-Järve i Ida-Virumaa. Därutöver ingår även havsområdet från Kundaviken till Narvaviken.
Totalt omfattar planområdet cirka 1 285 kvadratkilometer, vilket är betydligt större än den yta som i praktiken skulle behövas för själva kraftverket och dess stödanläggningar. Enligt regeringen är syftet att skapa tillräcklig handlingsfrihet för att kunna göra en grundlig och jämförande prövning av alternativa platser.
En särskild arbetsgrupp med representanter från 35 olika organisationer har också tillsatts för att säkerställa att både expertkunskap och lokala intressen vägs in i processen.
Den nu aktuella upphandlingen ska resultera i den första etappen av projektplaneringen. I nästa fas ska en mer detaljerad lösning tas fram för den utvalda platsen, inklusive elnätanslutningar, vägar, kylsystem och andra tekniska funktioner.
SMR-teknik i fokus
Bakom projektet står Fermi Energia, som grundades av estniska energi- och kärnkraftsexperter med målet att införa små modulära reaktorer i landet. Redan 2019 inleddes en förstudie om hur SMR-teknik skulle kunna bidra till Estlands elförsörjning efter 2030.
I februari 2023 valde bolaget reaktortypen BWRX-300 från GE Vernova Hitachi Nuclear Energy som grund för projektet. Det handlar om en vattenkyld reaktor på 300 megawatt el med passiva säkerhetssystem, baserad på teknik från större kokvattenreaktorer.
För att förbereda byggskedet tecknade Fermi Energia i september i år ett treårigt samarbetsavtal med det kanadensiska byggbolaget Aecon. Parterna ska tillsammans arbeta med tidplaner, kostnadskalkyler och uppbyggnaden av en lokal reaktororganisation i samarbete med internationella leverantörer.
Bolaget planerar att lämna in en formell bygglovsansökan år 2029. Själva byggstarten är i nuläget planerad till 2031, och den första av två reaktorer ska enligt den nuvarande tidplanen tas i drift under den senare delen av 2035.
Energisäkerhet väger tyngre än klimatretorik
Den estniska regeringen framhåller att kärnkraften ska stärka landets energisäkerhet, pressa elpriserna och skapa nya kvalificerade arbetstillfällen. Samtidigt sker satsningen i ett läge där utbyggnaden av vind- och solkraft i regionen har lett till ökade svängningar i elproduktionen och ett växande behov av stabil baskraft.
Till skillnad från många andra EU-länder har Estland på senare år blivit mer öppet kritiskt till att luta sig alltför tungt mot väderberoende elproduktion. Erfarenheterna från grannländerna visar enligt flera bedömare att stora vind- och solandelar driver fram ökade kostnader för reservkraft, nätutbyggnad och stödtjänster.
Kärnkraften lyfts därför i Tallinn allt oftare fram som ett sätt att minska sårbarheten i energisystemet snarare än som ett klimatpolitiskt prestigeprojekt. Samtidigt återstår en lång tillståndsprocess, där både miljöprövning, lokalt motstånd och finansiering kan bli avgörande stötestenar.
Källa: Estlands ekonomi- och kommunikationsministerium, Fermi Energia
Fakta:
Estland saknar i dag kommersiell kärnkraft och har historiskt varit beroende av oljeskiffer, importel och i ökande grad vindkraft. SMR-teknik har ännu inte tagits i kommersiell drift i Europa.
