EU-kommissionen har gett flera nordiska energiprojekt status som projekt av gemensamt europeiskt intresse. Beslutet omfattar nya elförbindelser som drivs av Fingrid samt ett omstritt pumplagringsprojekt i Kemijärvi. Klassningen innebär snabbare tillståndsprocesser och öppnar för betydande EU-finansiering.
Statusen, som inom EU benämns Projects of Common Interest, PCI, ges till projekt som enligt kommissionen bedöms ha stor betydelse för unionens energiförsörjning och elmarknadens funktion.
– Kommissionen har bedömt projekten som viktiga för hela EU:s energi- och klimatmål, säger Fingrids chef för kommunikation och samhällskontakter Mikko Heikkilä i en kommentar till den finländska ursprungsartikeln.
Snabbare tillstånd och möjlighet till EU-stöd
Enligt Fingrid innebär PCI-statusen att projekten får förtur i tillståndsprocesserna och att tidsramarna för prövning begränsas.
– PCI-statusen garanterar att tillståndsprocessen får ta högst 42 månader, alltså 3,5 år. Dessutom möjliggör den ansökan om EU-finansiering, vilket kan vara avgörande för genomförandet, säger Mikko Heikkilä.
Som exempel pekar han på den nyligen färdigställda landbaserade elförbindelsen till Sverige, Aurora Line 1, som beviljades cirka 130 miljoner euro i EU-stöd. Den erfarenheten lyfts nu fram som ett argument för att PCI-statusen kan få konkret ekonomisk betydelse även för nya projekt.
Kommissionens beslut omfattar tre nya Fingrid-projekt. Det gäller två sjökablar, till Estland respektive Sverige, samt ytterligare en landbaserad elförbindelse till Sverige. Sammantaget handlar det om investeringar som ska öka överföringskapaciteten mellan länderna och minska flaskhalsar i elnätet.
Omstridd pumplagring i Kemijärvi får EU-stämpel
Bland de finländska projekten som nu fått PCI-status finns även Kemijoki Oy:s planerade pumplagringskraftverk vid Ailangantunturi i Kemijärvi. Projektet har länge varit kontroversiellt och mött lokalt motstånd, bland annat på grund av påverkan på landskap och naturmiljö.
Kemijoki Oy:s projektchef Petri Vihavainen säger att kommissionens beslut stärker projektets ställning.
– Bakom oss ligger en tvåårig ansökningsprocess där projektet har granskats både tekniskt och politiskt. Beslutet ger politiskt stöd och möjliggör förhandlingar om betydande investeringsstöd, säger han.
Pumplagring används för att lagra el genom att vatten pumpas upp till ett högre beläget magasin när elpriset är lågt. När efterfrågan och priser stiger släpps vattnet tillbaka genom turbiner och el produceras. Tekniken lyfts ofta fram som ett sätt att hantera variationer i elproduktionen, men kritiker pekar på höga kostnader, långa tillståndsprocesser och betydande ingrepp i miljön.
Del av större EU-satsning på energisäkerhet
Totalt gav EU-kommissionen PCI-status till 235 projekt vid sitt senaste beslut. Av dessa ligger åtta i Östersjöområdet och fyra i Finland.
– Beslutet gäller projekt som ska förbättra Europas energisäkerhet och säkerställa tillgången till el till rimliga priser, säger Petri Vihavainen.
Samtidigt väcker satsningarna frågor om kostnader, miljöpåverkan och beroendet av väderberoende elproduktion. Kritiker menar att utbyggnad av elnät och lagringslösningar riskerar att bli dyr infrastruktur som i praktiken främst ska balansera en snabbt växande andel vind- och solkraft, utan att lösa grundläggande problem i elsystemet.
Källa: Ursprungsartikel från finsk nyhetsrapportering om EU-kommissionens PCI-beslut.
