Inför 2025 fanns förväntningar om en tydligare vändning på bostadsmarknaden efter flera år präglade av pandemi, kriser och ekonomisk osäkerhet. I stället kom året att påverkas av fortsatt geopolitisk oro, handelskonflikter och ett osäkert omvärldsläge. Samtidigt kan 2025 sammanfattas som ett år där marknaden gradvis rörde sig mot större stabilitet, om än i ett lugnt tempo. Med fallande räntor, lägre inflation och politiska reformer i sikte bedöms förutsättningarna inför 2026 som mer positiva.
En central förändring under perioden var räntenedgången. Mellan försommaren 2024 och hösten 2025 sänkte Riksbanken styrräntan från 4 till 1,75 procent. Det bidrog till lägre boendekostnader och förbättrade marginaler för många hushåll. Samtidigt har erfarenheterna från åren med mycket låga räntor gjort att både köpare och säljare fortsatt varit avvaktande. Trots att räntenivåerna ligger på mer normala historiska nivåer har osäkerheten påverkat beslutsviljan.
– 2025 blev inte året då allt vände, men det blev till slut året då grunden för en mer normal bostadsmarknad lades. Räntan är inte längre problemet, men osäkerheten sitter kvar i ryggmärgen hos många köpare och säljare, säger Erik Wikander, vd Svensk Fastighetsförmedling.
Den största trögheten syntes på bostadsrättsmarknaden, särskilt för mindre lägenheter. Många som köpte under pandemins toppår har i dag värden som ligger cirka 10–12 procent lägre, vilket har gjort att många väljer att avvakta med försäljning. Det har bidragit till låg omsättning och begränsad rörlighet. Villamarknaden utvecklades annorlunda, med ett relativt högt antal genomförda affärer, stabil prisbild och fungerande flyttkedjor.
– Det var dock främst de redan etablerade hushållen som stod för aktiviteten, medan yngre och förstagångsköpare hade svårt att ta sig in på marknaden, säger Erik Wikander, vd Svensk Fastighetsförmedling.
Under året föll inflationen tydligt mot Riksbankens mål på 2 procent och den svenska kronan stärktes mot både dollar och euro. Skattesänkningar förbättrade hushållens ekonomi, men osäkerheten i omvärlden gjorde att många prioriterade sparande framför konsumtion. Samtidigt fortsatte kostnader för bland annat el, vatten, fjärrvärme och sophantering att öka, vilket påverkar både hushåll och bostadsrättsföreningar.
Efter de höga utbudsnivåerna som följde prisfallet 2022 minskade utbudet successivt under 2025. Antalet osålda bostäder sjönk, och nytillskottet under årets sista kvartal var det lägsta på minst tio år. Det bidrog till ökad stabilitet, men också till att många säljare valde att avvakta i väntan på bättre marknadsförutsättningar.
Nyproduktionen fortsatte att utvecklas svagt under 2025, och branschen bedöms stå inför fortsatt utmanande år innan en mer normal nivå nås. Förhoppningar finns framför allt inom småhussegmentet, där regelförenklingar och politiska initiativ kan få viss betydelse.
Inför 2026 bedöms förutsättningarna som mer gynnsamma. Styrräntan väntas ligga kvar på låga nivåer, inflationen stabiliseras och hushållen får en mer förutsägbar privatekonomi. Skattesänkningar, justeringar i jobbskatteavdraget och halverad matmoms stärker köpkraften ytterligare. Samtidigt väntas politiska beslut om förändrade amorteringskrav och ett höjt bolånetak, vilket kan bidra till ökad rörlighet, särskilt på bostadsrättsmarknaden.
Sammantaget pekar bedömningarna mot ett mer aktivt bostadsår 2026, med fler affärer, kortare säljtider och en prisutveckling omkring 5 procent på helårsbasis.
– Framför allt kan det bli året då fler hushåll vågar ta beslut de länge skjutit upp. Bostadsmarknaden är på väg mot ett nytt, sundare normaltillstånd – där bostaden åter blir ett verktyg för livet, snarare än ett spekulationsobjekt, avslutar Erik Wikander, vd Svensk Fastighetsförmedling.
Åtta faktorer som kan stärka bostadsmarknaden 2026
- Stabil inflation
- Stabil räntenivå
- Förändrade regler för amortering och bolånetak
- Starkare realekonomi
- Sjunkande arbetslöshet
- Måttlig prisuppgång
- Mer balanserat utbud
- Mer jämvikt mellan villa- och bostadsrättsmarknaden
