Det danska regeringsprojektet Energiö Bornholm får nu en comeback efter tidigare osäkerhet och omprövningar. Enligt Danmarks klimat- och energiminister Lars Aagaard kommer Tyskland att stå för huvuddelen av finansieringen av stödet till den havsbaserade vindkraften, medan Danmark bidrar med cirka 42 miljarder danska kronor över en period på 30 år.
Uppgörelsen innebär att Tyskland finansierar cirka 70 procent av stödet till de havsbaserade vindkraftsparker som ska kopplas till Energiö Bornholm. Danmark står därmed för en mindre, men fortfarande betydande, del av den långsiktiga finansieringen.
Bild: Energiö Bornholm lanserades ursprungligen som ett av Danmarks största energiprojekt och ett flaggskepp för storskalig havsbaserad vindkraft. Illustration, ej fotografi- AI-genererat innehåll, Copyright, Conventus.
Projektet har under en längre tid varit föremål för politisk och ekonomisk osäkerhet. Kostnadsökningar, förändrade elmarknadsförutsättningar och svårigheter att få ihop affärsmodeller för storskalig havsvind har lett till att Energiö Bornholm tidigare lagts på is eller omprövats. Den nya modellen med större tyskt ekonomiskt ansvar ses därför som en förutsättning för att projektet nu kan gå vidare.
Energiö Bornholm – från prestigeprojekt till omförhandling
Tanken är att skapa en konstgjord eller utbyggd energihubb i Östersjön, kopplad till Bornholm, där el från flera havsbaserade vindparker samlas och därefter distribueras vidare till både Danmark och Tyskland.
I de ursprungliga planerna talades det om kapacitet i storleksordningen flera gigawatt, vilket skulle göra Energiö Bornholm till en av Europas största samlade anläggningar för havsbaserad vindkraft och internationell elöverföring.
Under de senaste åren har dock projektet bromsats. Kraftigt stigande räntor, ökade materialkostnader och försämrad lönsamhet för havsbaserad vindkraft har lett till att flera stora projekt i Europa skjutits upp, omförhandlats eller helt ställts in. Även i Danmark har staten tvingats omvärdera hur mycket ekonomiskt stöd som är rimligt att skjuta till.
Mot den bakgrunden innebär den nya uppgörelsen, där Tyskland tar en betydligt större del av den ekonomiska risken, en tydlig kursändring.
Tyskland tar större ansvar för stödet
Att Tyskland nu finansierar 70 procent av stödet till havsvinden kopplad till Energiö Bornholm speglar både tyska intressen av att säkra tillgång till el från Östersjön och den pressade situationen för havsbaserad vindkraft i norra Europa.
För Tyskland är projektet strategiskt, eftersom det kan bidra till att ersätta bortfallen kärnkraft och kolkraft samt stärka elförsörjningen i norra delarna av landet. Samtidigt innebär upplägget att Danmark i praktiken minskar sin direkta exponering mot de stora kostnadsrisker som är förknippade med megaprojekt till havs.
Danmarks bidrag på cirka 42 miljarder kronor över 30 år visar dock att staten fortsatt är djupt involverad, både politiskt och ekonomiskt. Fördelningen av kostnaderna innebär att projektet i hög grad blir ett gemensamt dansk-tyskt energiprojekt.
Samtidigt kvarstår flera osäkerheter. Havsbaserad vindkraft i Europa har under de senaste åren präglats av förseningar, ökade kostnader och problem att få projekt att bära sig utan omfattande statligt stöd. Kritiker pekar på att stora energihubbar som Energiö Bornholm riskerar att bli långsiktiga budgetåtaganden med osäker samhällsekonomisk nytta.
Politisk prestige och industriella intressen
Energiö Bornholm har även haft en tydlig politisk dimension. Projektet har presenterats som ett bevis på nordiskt och europeiskt samarbete inom energi, men har samtidigt blivit ett exempel på de växande ekonomiska och tekniska utmaningarna för storskalig havsbaserad vindkraft.
För dansk industri, inte minst leverantörer inom vindkraft, elnät och marina entreprenader, innebär återstarten potentiella affärsmöjligheter. Samtidigt är konkurrensen hård och flera europeiska vindkraftsprojekt har de senaste åren lagts på is eller skjutits upp, vilket ökar trycket på att Energiö Bornholm faktiskt levererar enligt de nya planerna.
Att Tyskland nu tar större ansvar för finansieringen kan därför ses både som en räddningsplanka för projektet och som ett tecken på att den ursprungliga affärsmodellen inte höll i det nuvarande marknadsläget.
Källa: Danska regeringsuppgifter enligt rubrik och sammanfattning
