Frankrike har presenterat sitt tredje fleråriga energiprogram, som drar upp riktlinjerna för landets energipolitik 2026–2035 med kärnkraften i centrum. Strategin innehåller planer på sex nya reaktorer, förlängd drift av befintliga anläggningar och en tydligare satsning på elektrifiering av energianvändningen under det kommande decenniet.
Det fleråriga energiprogrammet är inte lagstiftning, men anger inriktningen för energipolitiken. Målet är att minska användningen av fossila bränslen samtidigt som en stabil omställning av energiproduktion och energianvändning säkerställs.
Regeringen uppger att den nya planen bygger på samråd som inleddes 2022 med parlamentariker, industrirepresentanter och lokala beslutsfattare. Den baseras även på riksdagsdebatter under våren 2025 samt uppdaterade scenarier från systemoperatören RTE, publicerade i december samma år. Strategin tar hänsyn till den faktiska utvecklingen i elförbrukningen de senaste åren och ambitionen att öka elektrifieringen fram till 2030–2035.
Mål för elproduktionen
Enligt planen ska produktionen av fossilfri el öka till mellan 650 och 693 TWh år 2035, från 458 TWh 2023. Samtidigt ska användningen av fossila bränslen minska till cirka 330 TWh 2035, jämfört med omkring 900 TWh 2023.
Regeringen bedömer att detta innebär att energimixen förändras så att 60 procent av energianvändningen är fossilfri 2030 och 70 procent 2035. Strategin bygger på vad myndigheterna beskriver som en balanserad mix av kärnkraft och förnybar energi.
Programmet sätter ett mål för kärnkraftsproduktionen på 380–420 TWh per år mellan 2030 och 2035, vilket är högre än den tidigare nivån på 360–400 TWh och i linje med EDF:s mål på 400 TWh.
I februari 2022 meddelade president Emmanuel Macron att tiden var inne för en kärnkraftsrenässans i Frankrike. Han föreslog att alla befintliga reaktorer skulle drivas vidare, förutsatt att säkerhetskraven uppfylls, samt att sex nya EPR2-reaktorer skulle byggas med möjlighet att följa upp med ytterligare åtta.
Det nya programmet formaliserar dessa ambitioner. Det innebär att livslängden för befintliga reaktorer ska kunna förlängas till 50 eller till och med 60 år där säkerheten tillåter, att sex EPR2-reaktorer ska byggas och att beslut ska kunna fattas redan 2026 om byggstart för upp till åtta ytterligare EPR2-reaktorer. Programmet innehåller också planer på att inleda byggandet av den första små modulära reaktorn i början av 2030-talet samt investeringar i den bakre delen av kärnbränslecykeln.
Den senaste planen överger samtidigt det tidigare målet att stänga 14 reaktorer, däribland de två reaktorerna vid kärnkraftverket i Fessenheim.
Branschreaktioner
EDF, Framatome och Orano välkomnar regeringens inriktning. I ett gemensamt uttalande framhåller Framatome att bolagen uppskattar betoningen på elektrifiering och det starka stödet till kärnkraftssektorn.
– De välkomnar den prioritet som ges åt elektrifiering och det starka stödet för kärnkraftssektorns hållbarhet och utveckling. Dessa prioriteringar är avgörande för att säkerställa kontinuitet i produktionen, anläggningarnas säkerhet och skapandet av kvalificerade och långsiktiga arbetstillfällen i hela landet, säger Framatome.
EDF uppger att bolaget stöder planerna på sex EPR2-reaktorer med möjlighet till ytterligare åtta samt förlängd drift av befintliga reaktorer. Företaget pekar också på fortsatta investeringar i vattenkraft och vissa projekt inom förnybar energi.
EDF:s styrelseordförande och vd Bernard Fontana säger att programmet ger bolaget ett tydligare ramverk.
– Publiceringen av det fleråriga energiprogrammet gör det möjligt för EDF att gå vidare mot sina mål: att förse det franska folket, i dag och för framtida generationer, med konkurrenskraftig, suverän och koldioxidsnål el, säger han.
Kärnbränsleföretaget Orano uppger att programmet skapar långsiktig förutsägbarhet för investeringar i hela kärnbränslekedjan. Vd Nicolas Maes säger att det underlättar planeringen av industriella projekt kopplade till stabil elproduktion.
Den franska branschorganisationen Gifen framhåller att programmet bekräftar kärnkraftens centrala roll i Frankrikes energisystem och dess betydelse för långsiktiga investeringar och industriell utveckling.
Regeringen uppskattar att genomförandet av programmet kan skapa mer än 120 000 nya arbetstillfällen till 2030, särskilt inom kärnkraft, solceller och havsbaserad vindkraft, samt minska beroendet av importerade fossila bränslen som i dag kostar nära 60 miljarder euro per år.
Källa: World Nuclear News
