Kroatiens regering har lagt fram ett lagförslag om utveckling av kärnkraft och skickat det till parlamentet. Målet är att kärnkraft ska stå för minst 30 procent av landets energimix till år 2040.
Ekonomiminister Ante Šušnjar säger i ett uttalande:
– Målet är att kärnkraft ska delta med minst 30 procent av den totala energimixen till 2040. Med denna lag väljer Kroatien inte bara en ny energikälla, utan fattar ett strategiskt beslut som bekräftar landets åtagande för energisäkerhet, klimatansvar och teknologiska framsteg.
Lagförslaget skapar en rättslig ram för utvecklingen av kärnkraft i landet. Enligt texten ska ansvarig minister inom sex månader efter att lagen antagits säkerställa att planeringen av civil kärnkraft påbörjas. Regeringen ska därefter inom tolv månader anta en nationell plan för utvecklingen.
Šušnjar uppger att arbetet redan inleds med studier och strategier för att fastställa det ”optimala sättet att genomföra projektet med ett framtida kärnkraftverk på Kroatiens territorium”.
Växande elbehov bakom beslutet
Enligt regeringens officiella besked är bakgrunden snabbt ökande elbehov och krav på ökad energisäkerhet. Kärnkraften beskrivs som en stabil och koldioxidsnål energikälla som kan leverera tillförlitlig el till konkurrenskraftiga kostnader.
Kroatien saknar i dag egna kärnkraftverk, men är tillsammans med Slovenien delägare i Krško-kärnkraftverket nära gränsen mellan länderna. Anläggningen täcker cirka 16 procent av Kroatiens elbehov.
Frågan om ny kärnkraft har därför länge varit aktuell i landet. Förra året inrättades en särskild arbetsgrupp för kärnkraft som fått i uppdrag att analysera möjliga reaktortyper och placeringar.
Arbetsgruppen ska enligt regeringen analysera de finansiella och ekonomiska aspekterna av SMR-teknik, små modulära reaktorer, jämfört med konventionella stora kärnkraftverk för att fatta det bästa beslutet för Kroatien.
Samarbete med Slovenien möjligt
Tidigare har Kroatien övervägt att delta i Sloveniens planer på att bygga en andra reaktor vid Krško, som alternativ till att bygga egen kapacitet. Slovenien befinner sig nu i fasen för nationell fysisk planering för ny kärnkraft vid anläggningen. En folkomröstning om projektet väntas hållas i slutet av 2027 eller början av 2028.
Det finns ännu inget offentligt besked om huruvida en ny reaktor skulle bli ett gemensamt projekt mellan Slovenien och Kroatien.
Kroatien är dessutom en av undertecknarna av deklarationen om att tredubbla den globala kärnkraftskapaciteten till 2050, ett initiativ som flera länder har anslutit sig till i syfte att stärka energisäkerheten och minska utsläppen.
Med det nya lagförslaget tar landet nu ett formellt steg mot att bygga upp egen kärnkraftskapacitet, något som skulle innebära en genomgripande förändring av energisystemet i ett land som i dag saknar egna reaktorer.
Källa: Kroatiens regering
Fakta:
Kroatien har cirka fyra miljoner invånare och är starkt beroende av elimport under delar av året. Delägarskapet i Krško innebär att landet redan har tillgång till kärnkraftsel, men utan att anläggningen ligger på egen mark.
