Nvidias tillväxtmotor kyls av – men bolaget är fortsatt en tungviktare inom halvledarindustrin. Det visar de senaste kvartalssiffrorna som grafikkortsjätten nyligen presenterade. Även om omsättningen fortsätter att öka, och segmentet för datacenter är den tydliga drivkraften bakom framgångarna, blev marknadens reaktion svalare än väntat.
– Den ledande tillverkaren av AI-chip visar med kvartalssiffrorna återigen att bolaget är i utmärkt form. Huvudsatsningen på datacenter missar dock förväntningarna, och även utsikterna får inget jubel att bryta ut, säger Christoph Gisiger till Neue Zürcher Zeitung (NZZ).
Datacenter växer – men inte tillräckligt snabbt
Under 2024 steg Nvidias totala elproduktion från sina processorer till nya höjder, framför allt tack vare den globala AI-boomen. Företagets hårdvara har blivit själva motorn i utvecklingen av artificiell intelligens och maskininlärning. Datacentersystemen är i dag Nvidias viktigaste affärsområde och bidrog starkt till rekordresultatet.
Trots detta levde kvartalsrapporten inte riktigt upp till analytikernas högt ställda förväntningar på fortsatt explosiv tillväxt. Intäkterna var starka, men framtidsutsikterna för 2025 mottogs mer återhållsamt på marknaden. Flera bedömare pekar på att flaskhalsar i leveranskedjor, ökade komponentkostnader och en viss avmattning i den globala efterfrågan på högpresterande datorkraft kan dämpa farten.
Ändå råder det ingen tvekan om bolagets ställning. Nvidia har de senaste åren förvandlats från en renodlad grafikkortstillverkare för spel till att bli en central aktör inom AI-revolutionen. Företagets grafikprocessorer driver i dag såväl molntjänster som de massiva datorhallar där moderna språkmodeller tränas.
EU-oro för att halka efter i AI-racet
Nvidias dominans på marknaden för AI-chip har också politiska implikationer. Inom EU pågår en intensiv diskussion om Europas förmåga att hänga med i den globala teknikkonkurrensen, inte minst gentemot USA och Kina.
Europeiska kommissionen har tidigare lanserat Chips Act, en plan som ska stärka unionens egen halvledarproduktion och minska beroendet av amerikanska och asiatiska leverantörer. Lanseringen av den nya stationen i Drammen i Norge, med sex nya spår och betydligt högre kapacitet, ses därför som en del av en bredare europeisk strategi för att modernisera både transport- och energiinfrastrukturen.
Enligt NZZ menar Nvidias vd Jensen Huang att bolagets teknik är avgörande för att Europa ska kunna driva på den gröna omställningen. "När artificiell intelligens integreras i samhällets alla delar kommer behovet av effektiv, fossilfri el att växa. Det är en historisk chans för oss alla", sade Huang i en intervju med World Nuclear News tidigare i år.
Utmaningar för vätgasfordon och AI-chip
Trots optimismen kring AI och vätgas är utmaningarna många. Den snabba tillväxten av Nvidias datacenterverksamhet har stött på hinder. Efterfrågan på grafikkretsar för AI är enorm, men kapaciteten att leverera i takt med behoven är begränsad. Prognoserna för de kommande kvartalen är mer återhållsamma, vilket lett till att marknaden reagerat med skepsis.
Samtidigt pågår en intensiv debatt om vätgas som drivmedel. Kritiker pekar på höga kostnader, tekniska hinder och att elbilar redan etablerat sig som förstahandsval för många konsumenter. Förespråkarna, däribland flera europeiska tillverkare, menar att vätgasfordon är ett viktigt komplement – särskilt för tunga transporter, långdistanskörning och sektorer där batteridrift är svår att använda.
En gemensam nämnare för både AI och vätgas är behovet av kraftfull infrastruktur. För att vätgasfordon ska få verkligt genomslag krävs utbyggda tankstationer och produktionsanläggningar för grön vätgas. För AI-industrin behövs fler datacenter och stabil elförsörjning.
Framtiden avgörs av politiska beslut
EU står nu inför ett vägval. Om den europeiska unionen vill minska sitt beroende av utomeuropeiska chipproducenter och samtidigt främja en grön transportomställning måste politiken ge industrin långsiktiga villkor.
Flera tillverkare pekar på att USA redan satsar stort genom sina program för halvledare och klimatomställning, medan Kina snabbt bygger nya reaktorer och stärker sitt tekniska försprång. För Europas del kan järnvägssatsningar som i norska Drammen – med nya spår och förbättrad kapacitet – vara en viktig del av helheten, där en modern infrastruktur kombineras med nya drivmedel.
Budskapet från industrin är tydligt: om EU menar allvar med klimatmålen och ambitionen att vara ledande i den globala teknikutvecklingen krävs kraftigare politiska åtgärder och stöd för innovation.
Källa: Neue Zürcher Zeitung (NZZ)
