Forskare varnar för alltför stark tilltro till bioenergin

Bioenergi har på många håll ansetts vara en av lösningarna på klimatkrisen. Nu höjer forskare ändå ett varningens finger: Bioenergi kan ha ännu större utsläpp än fossila bränslen. Det skriver finska Yle. 

- Ingen energiform är problemfri men jag hävdar att bioenergi är ett av de allra bästa sätten att producera energi på, säger däremot Frank Hoverfelt, vd på energibolaget Ekenäs Energi till Yle.

- Det är dags att ge upp tron på att träbaserad bioenergi är koldioxidneutralt, konstaterar för sin del professor Atte Korhola vid Helsingfors universitet.

Ökad bioenergi - ökad avverkning

Korhola är en av författarna till en nyligen utgiven publikation om just bioenergins roll i klimatförändringen.

Han varnar för att en ökning av användningen av bioenergin snarare leder till ett större koldioxidavtryck än ett mindre.

Bioenergin är inte svaret på klimatmålen

En allmän uppfattning har varit att det krävs en avsevärd ökning av användningen av biobränslen för att nå upp till FN:s klimatmål vilket bland annat innebär en minskning av koldioxidutsläppen med 45 procent till år 2030. EU har gått in för att vara koldioxidneutralt år 2050.

- På den tiden hinner inte träden växa så mycket att det skulle kompensera för den ökade bioenergianvändningen. Det räcker årtionden innan skogens tillväxt lyckas binda den förlorade kolen igen, säger Korhola.

På energibolaget Ekenäs Energi används bioenergi i form av träbränsle från lokala skogar.

- Bioenergin har många fördelar speciellt här på lokalt plan. Vi använder lokalt bränsle från våra närskogar, det har en sysselsättande effekt och vi har en skog som hela tiden växer, säger Frank Hoverfelt.

Han påpekar också att man ingalunda hugger ner skogar för att använda dem som bioenergi.

- I huvudsak använder vi restprodukter från skogsindustrin. Det är ju inte stockar man bränner utan kvistar, toppar, bark, sågspån och andra restprodukter från skogsindustrin, säger Hoverfelt.

Det som gör skogsbränslena problematiska är att det vid förbränning frigörs koldioxid men koldioxiden som frigörs binds på nytt i skogarna när de växer. Eftersom skogen hela tiden växer anses den vara en förnybar energiform och bättre än fossila bränslen som stenkol och olja till exempel.

- Skogen binder ändå inte kol i samma takt som avverkningen sker, säger Korhola.

Grönt ljus för avverkningsrester

Däremot ger Korhola Hoverfelt rätt i att måttlig användning av skogsbränslen kan vara försvarbart förutsatt att det är just avverkningsrester och biprodukter som används för att producera energin.

- Om man å andra sidan skulle tänka sig att stora städer som Helsingfors skulle ersätta sitt stenkolsbehov med bioenergi skulle dessa restprodukter inte räcka till. Det skulle kräva att man uttryckligen behövde hugga ner skog för att säkra behovet av råvara för bioenergi. Då skulle det i praktiken leda till att utsläppen faktiskt istället skulle öka under de närmaste årtiondena, säger Korhola.

Uppsving för kärnkraft

På frågan om vilka energiformer som enligt Korhola borde ersätta de fossila bränslena svarar han så här:

- Vindkraft, solkraft och kärnkraft. Min personliga åsikt är att teknologin har utvecklats så att det i dagens läge är helt meningslöst att motsätta sig kärnkraften, säger Korhola.

Han tillägger att det nog också delvis finns rum för biobränslen, särskilt med tanke på att tekniken för koldioxidlagring utvecklas.