De nuvarande ekonomiska modellerna och beräkningarna som används för att förutse klimatförändringarnas kostnader har varit för enkla, enligt Roger Josefsson.
I de kalkyler som gjordes för 20–30 år sedan inkluderades den påverkan som klimatförändringarna skulle ha på de industrier som skulle få en direkt fysisk inverkan – som skogsbruk, jordbruk, fiske och utvinning och basal förädling av råvaror.
Men klimatförändringarna kommer att påverka samhällets alla delar och industrier, allt från matproduktion till byggindustrin.
Därför kommer kostnaderna för klimatförändringarna att stiga drastiskt, säger Roger Josefsson.
Om man utgår från de tidigare modellerna kommer i princip alla ”inomhusaktiviteter”, som att handla och skruva ihop en bil, inte påverkas av klimatförändringarna. Men all typ av transport och handel kommer att påverkas. Försörjningskedjor och internationell handel kommer kanske inte att fungera längre då klimatet kan bidra till stora störningar så att transportkedjorna blir längre. Förmodligen kommer det att bli svårare och därmed dyrare att transportera varor långt.
Högre kostnad
Enligt nuvarande kalkyler kommer klimatförändringarnas kostnader beräknat fram till år 2100 att ligga på mellan 0–10 procent av länders BNP.
Vilket är oförståeligt lite, säger Roger Josefsson.
I stället för att bara några få procent av ekonomin påverkas kan man nu sluta sig till att allt påverkas, och då blir kostnaderna väldigt mycket högre. Kanske inte 10 procent av BNP utan upp mot 50 procent av BNP.
IPCC: Fram till 2040 på oss
Ytterligare en aspekt som ifrågasätts är tidshorisonten. Befintliga ekonomiska modeller utgår från år 2100 medan den nyligen släppta IPCC-rapporten belyste att vi har fram till år 2040 på oss för att klara 1,5-graders målet.
För att klara detta mer närliggande mål tidsmässigt måste kostnaderna för omställning till fossilfria transporter och grön energi tas hand om nu, i stället för om 70 till 100 år.
Beräkningar visar att omställningen för att klara målet kommer att kosta någonstans upp mot 7 procent av BNP bara i investeringar, säger Roger Josefsson.
Vi kan konstatera att fram till 2030 och 2040 måste vi ha i princip ett fossilfritt energisystem och i dag är 85 procent av energin fossilbunden. Att gå över till ett nytt system kommer att innebära enorma kostnader under de närmaste 10–15 åren för att hela energisystemet ska hinna bli fossilfritt innan 2040.
Kan bli ett oväntat kostnadspåslag i politiken
Roger Josefsson tror att de nuvarande kalkylerna för klimatförändringarnas kostnader kan komma att resultera i en ekonomisk smäll på ett politiskt plan.
Politikerna har fattat sina beslut utefter att kostnaderna är relativt låga och utspridda över många år. Det riskerar i stället att bli en ketchupflaskeffekt när kostnaderna kommer på en gång och kanske är 10 gånger högre än vad man planerade.
Naturvetenskapen har haft rätt när den har förutspått temperaturökningar och skador på klimatet. Då måste man i den ekonomiska vetenskapen hänga med i den utvecklingen och se att effekterna av klimatförändringarna kommer att bli mycket större, värre och komma tidigare.