Sveriges ekonomi är fortsatt i lågkonjunktur, men arbetsmarknaden visar tydligare styrketecken. Enligt regionala utsikter väntas återhämtningen ta fart under 2026, med storstadslänen som drivande. Arbetslösheten bedöms minska i alla län fram till 2027, trots kvarstående regionala skillnader.
Svensk ekonomi befinner sig fortsatt i en utdragen lågkonjunktur där hög inflation och handelspolitisk oro hämmat den ekonomiska återhämtningen under det senaste året. Under hösten har osäkerheten dock dämpats och realekonomin överraskat positivt. Tillsammans med gynnsamma signaler från arbetsmarknaden gör det att konjunkturförstärkningen väntas ta fart under 2026. Det dröjer dock fram till 2027 innan svensk ekonomi är ur lågkonjunkturen. Framför allt är det den inhemska efterfrågan som blir motorn i återhämtningen och om hushållens konsumtion ökar som förväntat gynnas särskilt storstadslänen och närliggande län.
Bred nedgång i arbetslöshet under prognosperioden
Arbetslösheten har under året slutat öka och även börjat minskat något under hösten. Under 2026 och 2027 väntas återhämtningen ta fart, och i slutet av perioden prognosticeras arbetslösheten nå liknande nivå som före lågkonjunkturen. Antalet inskrivna arbetslösa väntas minska i samtliga län mellan 2025 och 2027. Även om det är storstadslänen som väntas driva återhämtningen visar länsprognoserna på en relativt bred nedgång i arbetslöshet och små skillnader mellan länen. De län som idag har de högsta arbetslöshetsnivåerna (Skåne, Södermanland och Gävleborg) väntas även ha de högsta nivåerna 2027. Motsvarande är det länen med lägst arbetslöshetsnivåer idag (Norrbotten, Gotland och Jämtland) som förväntas ha de lägsta nivåerna i slutet av prognosperioden.
Fortsatt stora obalanser på arbetsmarknaden
Under hösten har arbetslösheten visserligen börjat minska, men det sker efter en tvåårsperiod med ökad arbetslöshet i stora delar av landet. Dessutom har långtidsarbetslösheten ökat i merparten av länen. Det gäller framför allt de län som drabbades tidigt av lågkonjunkturen såsom Halland, Jönköping och storstadslänen. Att långtidsarbetslösheten har ökat beror bland annat på att många av dem som blev arbetslösa under lågkonjunkturens inledande skede ännu inte har lyckats hitta nya arbeten. Samtidigt är det fortfarande många arbetsgivare som upplever att de har rekryteringsproblem. Problemen är särskilt stora i Norrbotten och Västernorrland, men påtagliga i hela landet. Det visar att det finns skillnader mellan vad arbetsgivare efterfrågar och de inskrivna arbetslösas kompetenser.
Källa: Arbetsförmedlingen
Mötesplatsen för dig inom industri och näringsliv, dec, 17 2025
