Om nu Riksbanken höjer räntan till noll är det absolut säkert att de svenska storbankerna inte kommer att införa negativ ränta på sparkonton, säger Andreas Håkansson, analytiker på Danske Bank.
Sedan början av 2015 har reporäntan varit negativ, och det har då och då lett till spekulationer om att bankerna till slut skulle kunna införa negativ ränta på sparkonton – att det alltså skulle kosta pengar att sätta in pengar. Något som redan drabbat större företagskunder i vissa banker.
Men Riksbankens besked om att minusräntan är på väg bort innebär också att risken för negativ ränta på vanliga sparkonton har minskat.
Kostat pengar
Bankerna har hela tiden enligt Håkansson försökt kompensera kostnadsökningarna, alltså den ränta det kostat att placera pengarna hos Riksbanken, genom att minska lönsamheten och ha högre marginaler på vissa produkter, som bankkort eller bolån.
Det har kostat pengar, säger Håkansson.
Sannolikheten för minusränta på svenska sparkonton minskade redan i slutet av 2018, enligt Håkansson, när Riksbanken höjde reporäntan från rekordlåga minus 0,50 procent till dagens nivå på minus 0,25 procent. Denna räntehöjning har enligt Håkansson gjort det möjligt för bankerna att minska på den marginal de tar ut på bolån, då man inte längre har lika stora kostnader för att hantera överskott på likviditet.
Det är inte omöjligt att om räntan stiger nu igen kan bolånemarginalen minska lite till, säger Håkansson.
Logiken är att om banken plötsligt behöver betala mindre för inlåningen kan man dra ned på hur mycket man behöver dra in på utlåningen.
Tjänar på högre styrränta
De banker som tjänar mest på Riksbankens räntehöjningar är storbankerna med störst andel inlåning i sin finansieringsmodell.
Swedbank och Handelsbanken, följt av SEB, gynnas mest av storbankerna. De har stora volymer vanliga lönekonton. För Nordea är effekten mindre, då de bara har en fjärdedel av sin verksamhet i Sverige, säger Håkansson.
För en bolånegivare som inte har någon inlåning alls, som vissa lånefinansierade utmanare på bolånemarknaden, är det tvärtom. Deras finansieringskostnad går upp när räntorna stiger.
Då får de välja att ta den kostnaden på vinstmarginalen eller skicka vidare det till kunder i form av högre bolåneräntor.
Svenska storbanker har trots att Riksbanken sedan 2015 med minusräntor pressat deras lönsamhet med kostnader för så kallad överskottslikviditet än så länge avfärdat idén om att ta ut detta på kunderna i form av minusränta på sparkonton. Denna inställning bekräftades av samtliga storbanker när de redovisade delårsrapporter i veckan.
Jag ser inte den risken. Vi kommer från nästan en 200-årig tradition av att vara banken för vanliga människor, som vill spara lite och sätta in. En utveckling där vanliga sparkonton får negativ ränta är inget som vi planerar, sade Jens Henriksson, nytillträdd vd på Swedbank.
Komplicerat för Nordea
Det statliga bolåneinstitutet SBAB har samma inställning.
"Vi har inte övervägt negativ ränta på våra sparkonton", skriver Fredrik Jönsson, finanschef på SBAB, i ett mejl till TT.
För Nordea är läget lite mer komplicerat till följd av den geografiska spridningen.
Vi tittar på det på olika marknader, i olika länder, sade Nordeachefen Frank Vang-Jensen till TT i torsdags.
I Sverige har vi inga planer på det. I vissa andra länder har vi inte tagit några beslut. Men i Danmark följer vi det väldigt noga, så får vi se vad det leder till, säger Vang-Jensen.