Fortsatt inbromsning i svensk industri

Björn Larsson Rosvall/TT: Svensk industri bromsar in i november, vilket överraskar många bedömare. Arkivbild

"Ännu finns det inga entydiga tecken på en vändning", skriver Swedbank och Silf i ett pressmeddelande.

Delindex för såväl sysselsättningen som orderingången inom industrin fortsätter att falla, till 44,0 respektive 46,5. Detta trots tecken på att industrikonjunkturen globalt har börjat stabilisera sig.

"En besvikelse"

Ett indextal under 50 anses tyda på minskad aktivitet i sektorn.

Kronan backade något öre mot dollarn och euron efter redovisningen av indexet. Men marknadsräntorna fortsätter sträva uppåt efter det att räntan på en tioårig svensk statsobligation tog sig upp över nollstrecket i slutet av förra veckan. Tioåringen ligger nu på 0,06 procent.

Det var en viss besvikelse. Vi har ändå sett lite bättre siffror i omvärlden och börsen har varit ganska positiv, så vi trodde på en liten uppgång snarare än en fortsatt nedgång, säger SEB-ekonomen Olle Holmgren.

Enligt Holmgren är den svenska industrins inbromsning en effekt av den globala konjunkturnedgången tidigare under året, inte minst i Tyskland.

Det är en nedåtrisk, om inte det här vänder, säger han.

Men han ser inga skäl att utifrån de oväntat dystra industrisignalerna som nu kommer börja skruva på SEB-ekonomernas BNP-prognos. Prognosen på en tillväxt på 1,2 procent både i år och nästa år ligger fast.

Riksbanken, som flaggat för att minusräntan som banken haft i snart fem år tas bort den 19 december, räknar med en tillväxt på 1,3 procent i år och 1,2 procent 2020.

Sannolikt att räntan höjs

Signalen från Riksbankens direktion, med riksbankschefen Stefan Ingves, är tydlig och klar. Enligt marknadens prissättning är sannolikheten för att räntan höjs med 0,25 procentenheter till noll lagom till jullovet cirka 90 procent.

Ur tillväxtsynvinkel och tajming-mässigt är det lite motsägelsefullt att vi har haft negativ ränta under en lång period när tillväxten har varit stark och nu är vi på väg att ta bort den när konjunkturen vänder nedåt, säger Holmgren.

Att komma bort från minusräntans gissel verkar dock vara prioriterat i Riksbankens direktion.

I Danmark och Tyskland har Europeiska centralbankens sänkning av räntan på insättningar till minus 0,50 procent i september pressat allt fler banker att täcka kostnaderna för detta med negativ ränta på privatkunders sparande.

I Sverige betalar än så länge inga hushåll negativ ränta på bankinsättningar, men det tillämpas på storföretag och fonder.