Lise Langseth har nu i omkring ett år varit vd för Svensk Betong. Med en erfarenhet från såväl betongbranschen som från Boverket och branschorganisationen Svensk Teknik och Design, och dessutom en civilingenjörsexamen från Väg och Vatten på KTH så var hon som klippt och skuren för tjänsten. Aktuella Byggen fick sig en pratstund med entreprenören, innovatören och konsulten som har en brinnande passion för betong.
Varför tackade du ja till erbjudandet om att bli vd?
Jag har ett stort kontaktnät inom branschen och mångårig erfarenhet från flera av dess områden. Sedan har jag en stor passion för betong. Det är världens häftigaste material! Det kändes som att komma hem när jag började här.
Hur kommer det sig att Svenska Fabriksbetongföreningen och Betongvaruindustrin gick ihop under namnet Svensk Betong?
Det har mer och mer blivit fokus på betongen i brukarskedet. Förr fokuserade vi på hur tillverkningen skedde, i dag tittar vi på funktionen av materialet. Då spelar det ingen roll hur tillverkningen har gått till. Även om betongbranschen hade stenkoll på vem som gjorde vad tidigare, så kunde det upplevas förvirrande för kunderna med två föreningar. Nu kan vi ha en tydligare kommunikation och tillsammans lyfta betongen som ett funktionellt, viktigt byggmaterial med stora möjligheter.
Vilken reaktion har ni fått på sammanslagningen?
Utifrån så är reaktionerna väldigt positiva. Internt är det självklart en process innan allt faller på plats. Betongvaruindustrin firade 80 år och Svenska Fabriksbetongföreningen 50 år, så det är klart att det bemöts med lite skepsis när man river upp gamla traditioner. Under processens gång så har det ändå vänts till något positivt och den 27 april i år, när sammanslagningen var klar, så firade vi stort.
Vilken utmaning ser du i din roll som vd?
Min största utmaning är att synliggöra all den kompetens och kunskap som finns inom betongbranschen. Jag vill att vi ska göra mer än att bara leverera ett material. Vi ska även visa vilka möjligheter materialet har. För att lyckas med det måste alla inblandade samarbeta, redan vid planering och projektering.
På vilket sätt ska man samarbeta?
När det gäller byggsektorn måste vi börja bygga hus som ett system, inte som olika legobitar. Det handlar om att först fatta beslutet om vad man ska bygga och sedan planera därefter. Först då kan man optimera resurserna och minska miljö- och klimatpåverkan riktigt effektivt. För att kunna göra det måste alla vara involverade från början; byggherren, alla entreprenörer och leverantörer, arkitekter och fastighetsförvaltaren.
Vilken trend ser du inom betong som material?
När det gäller gemene man så är betong ett ”innematerial”. Det används till designade skivor för soffbord, diskbänkar samt matbord och allt fler gör sina egna krukor och ljuslyktor. Allmänt råder det en trend med fokus på långsiktig hållbarhet. I det facket passar betong som material alldeles utmärkt. Betong fungerar nämligen som skog, att det suger åt sig koldioxid. Akilleshälen för oss är att cementproduktionen står för 3-4 procent av världens koldioxidproduktion. Det är något vi nu jobbar aktivt med för att minska. Målet är att om tio år ha minskat koldioxidutsläppet till hälften. Den andra halvan tar betongen tillbaka under sin livstid. När vi når målet har vi alltså en produkt som netto inte släpper ut någon koldioxid alls. Genom produktutveckling kan vi få en produkt som till och med tar upp mer koldioxid än den släpper ut.
Varför har du sådan förkärlek för betong?
Det är ett sådant häftigt material. Ser man till användningen inom byggbranschen så uppfyller betongen alla EU-krav, helt av sig självt. Det möglar inte, vilket innebär att man inte behöver plasta in den. Det brinner inte, vilket betyder att man enkelt skulle kunna begränsa bränder genom att bygga i betong. Visste du att hela 450 skolor brann ner förra året? Hade de varit byggda i, eller haft en stomme av, betong hade man kunnat spara mycket skattepengar. Dessutom ljudisolerar betongen och lagrar energi. Med betong kan man minska upp till 30 procent av kylbehovet och 20 procent av värmebehovet. Det är få material som har den kapaciteten.
Hur ser framtiden ut för betongen?
Just nu håller jag på att träffa kommunalråd för att berätta om betongen som material och om den kompetens som finns inom Svensk Betong. Jag är imponerad av den kunskap och ödmjukhet som finns där ute, blandat med en stor nyfikenhet och vilja att lära sig mer. Sedan måste vi se över processen vid offentliga upphandlingar. I Sverige betyder tyvärr ofta Lagen om Offentlig Upphandling att billigast vinner. Om man bara kan tänka om och förstå att en dyrare investering på sikt lönar sig, så har vi mycket att vinna, både ekonomiskt och ur miljösynpunkt. Våra vägar är ett exempel. En asfaltsväg behöver förbättring nästan varje år, medan en betongväg håller i 10-20 år. Visserligen kostar den 30 procent mer, men på sikt lönar det sig. Om vi kan få in incitament för innovationer i upphandlingarna har vi kommit en bra bit på väg. Men då måste alla parter samarbeta.
