Svensk industri har fortfarande långt till de mål som ett integrerat drift och underhållsarbete kan skapa. För att stärka svensk industris konkurrenskraft och för att säkra jobben behövs en ständigt förbättrad produktivitet. Vi har tagit pulsen på fyra företrädare för branschen om hur utvecklingen kan komma att se under 2012.
Matti Tuikkanen är nybliven VD i Underhållsföretagen. Han har en gedigen bakgrund och bred branscherfarenhet från svensk tillverkningsindustri. Hans engagemang i Underhållsföretagen blir nu att skapa ett ännu närmare samarbete mellan branschens aktörer.
– Jag tror att vi under det kommande året kommer att få se ett närmare samarbete mellan branschorganisationerna. För att skapa ett bättre samarbetsklimat krävs att man förstår varandras värderingar och att man visar respekt för de olika uppfattningar som finns i branschen. Det gäller att skapa ett samförstånd kring dessa frågor för att stärka branschen som helhet.
– Om man tittar på marknadssituationen så kan man konstatera att konkurrensen har hårdnat rejält och vi har ett tufft år framför oss. Underhållsbranschen har mycket att tillföra när det gäller att höja konkurrenskraften i svensk industri. Tittar man ut i Europa så finner man att många företag arbetar betydligt mer effektivt än vi gör här i Norden.
– Den nivån vi ligger på här duger inte om vi ska behålla svensk tillverkningsindustri i landet. Vi måste göra ett rejält lyft för att öka vår konkurrenskraft. Det finns en stor potential i att lyfta engagemanget, införa helhetssyn, höja totaleffektiviteten, mäta och visualisera i realtid för att kunna fatta faktabaserade beslut. Det gäller att öka flexibiliteten och inte minst arbeta med ständiga förbättringar. Det krävs också ett modigt ledarskap och att de olika funktionerna samarbetar mot ett tydligt mål i stället för att motarbeta varandra och tävla om de gemensamma resurserna.
– Jag tror också att det finns ett stort intresse i industrin för ett närmare samarbete när det gäller underhållsfrågor. Här finns en stor potential när det till exempel gäller kapitalbildning och i att säkra kritiska reservdelar. När samarbetet är en vinst för alla parter finns det inga förlorare. Här är ju skogsindustrin en föregångare men nu sprider sig trenden även till verkstadsindustrin.
– Min förhoppning för 2012 är att underhållsorganisationerna kommer utveckla sitt samarbete. Det kanske är att hoppas för mycket att det skulle skapas en enda organisation, så som det är i Finland, men alla har att vinna på en tätare samverkan.
Anders Kjällström är relativt ny i underhållsbranschen. Han basar för Sustaiability och Maintenance Center, SMGC. Han menar att det måste ske en förnyelse av inställningen till underhåll. Alla som är inblandade i någon form av produktion är beroende av underhåll och utan underhåll stannar verksamheten. Det upplever vi ju varje dag, tåg som stannar, industrier som får produktionsstopp, samhällsservice som upphör att fungera, säger Anders Kjällström.
– Underhåll har en negativ klang och upplevs av många som något som kostar utan att tillföra så mycket. Men om man byter ut ordet underhåll mot hållbarhet så får begreppet genast en annan klang. Tittar man på de 50 största börsbolagens hemsidor så hittar man en hållbarhetsdiskussion, ofta på förstasidan. Om vi kan införa ordet hållbar produktion, och det gäller alla led i kedjan, så kan man kanske skapa den attitydförändring som behövs.
– Underhåll kan jämföras med hur vi sköter vår hälsa. Lever vi osunt under en längre tid får vi betala med sjukdom och krasslighet längre fram i livet. Kör man en industri och underlåter underhållet bygger man upp en underhållsskuld och man sysslar egentligen med kapitalförstöring. Det här är ett ämne som sysselsätter många ekonomer. Hur hittar man modeller för att redovisa investeringen i underhåll? Det handlar om omsorg om kapitalet.
– Jag ser hållbarhet som en kedja. I hållbarhetsbegreppet ingår många olika delar. Det kan gälla kvalitetsfrågor, effektivitetsfrågor, personalomsorg, kundomsorg, recyceling, rening och mycket annat. Underlåter man någon del i kedjan, till exempel underhållet, så stannar hela produktionen. Den svagaste länken bestämmer kedjans styrka
– Jag är ju ganska ny i branschen och de här frågorna har ju diskuterats i decennier. Att fortsätta i samma hjulspår och ändå tro på en förändring är ju inte så klokt. Nu måste branschen tänka nytt. Jag tror man måste släppa in en ny generation välutbildade engagerade människor som kan skapa den nödvändiga förändringen och att branschen som helhet låter det förgångna bli historia.
Den svenska riksorganisationen för driftsäkerhet, underhåll och kapitalvård kallas förkortat UTEK. Föreningen arbetar med kunskapsspridning och erfarenhetsutbyten inom underhåll och driftsäkerhet. Ordföranden heter Jan Frånlund. Hans förhoppning är att 2012 ska bli det år då beslutsfattare på olika nivåer inser betydelsen av underhåll.
– Bra underhåll är inte en kostnad utan en medveten satsning för att se till att produktionsmedlen fungerar som dom ska. Bra underhåll skapar en positiv effekt i företagen med ökad konkurrenskraft, högre säkerhet och bättre produktivitet som resultat.
– Vi genomför en mängd aktiviteter för att höja kunskapen inom våra områden. Vi anordnar kurser och utbildningar, certifieringar av underhållspersonal och vi arbetar mycket med kunskapsspridning via våra kongresser och seminarier, även på internationell nivå.
– Ett aktuellt exempel är att vi i anslutning till underhållsmässan, som går av stapeln i Göteborg den 13 till 16 mars, har anordnat en konferens som vänder sig till styrelseledamöter och företagsledare. Där kommer bland annat fyra företagsledande personer, från Sverige, Norge, Finland och Danmark, att ge oss sina erfarenheter av framgångsrika resultat för företagen tack vare underhållsarbetet. Det är ett sätt för oss att få upp intresset för dessa frågor i styrelserummen.
– Under underhållsmässan kommer vi dessutom att ha ett visionsseminarium. Det är tre personer som kommer att tala, en industriledare, en politiker och en talare som ska representera allmänheten. Namnen på de två förstnämnda kan jag inte avslöja nu men som representant för allmänheten kommer Marc Levengood att framträda.
– Om man ska titta på aktuella trender inom underhåll så vill jag peka på beställarfunktionen. Idag har vi en situation där beställaren inte alltid vet hur man utformar ett underhållskontrakt. Vi har exempel på kontraktsskrivningar där man helt enkelt har missat tidsparametern, det vill säga det finns kvantitativa mål att uppfylla men man har missat att tala om inom vilka tidsramar målet ska vara uppfyllt.
– För att höja kvalitén på beställarkontrakten startar vi under året en utbildning, för beställare men också utförare. Målet är att höja kvalitén på kontrakten så att båda parter blir nöjda med vad man har kommit överens om. Det handlar om att skapa tydlighet och precision i skrivningarna.
SSG, Standard Solutions Group, är ett företag som arbetar med standardisering, utbildning, rådgivning och information kring bland annat säkerhet & miljö. Ett av SSGs kärnvärden handlar om öppenhet, transparens och samverkan. Öppenhet skapar en bättre förståelse för olika beslut vars trovärdighet ökar med en rak kommunikation.
Jonas Berggren är VD på SSG och pekar på samarbete som en av svensk industris viktigaste vapen för att behålla försprång och konkurrenskraft på en allt mer konkurrensutsatt internationell marknad.
– Det försprång svensk industri en gång hade när det gäller kompetens och teknik är i stort sett borta. Nu måste vi hitta andra vägar att stärka vår konkurrenskraft om vi vill behålla jobben och företagen i landet. Det internationella konkurrenstrycket ökar hela tiden och för ett litet land som Sverige gäller det att hela tiden arbeta smartare för att möta den konkurrensen.
– Jag tror att nyckelordet heter samarbete över nations- och företagsgränser. Visst finns det områden där man inte vill avslöja företagshemligheter. Med ett mer utvidgat samarbete inom Norden kan vi öka vår kompetens avsevärt. Vi är i ett internationellt perspektiv ganska duktiga på drift och underhåll i Norden. Det tror jag har att göra med en lång gemensam industritradition och ett ur konkurrenssituation svårt utgångsläge med höga transport- energi- och personalkostnader. Ett samarbete som alla vinner på har alla förutsättningar att bli framgångsrikt.
– Redan 2011 såg man hur drift och underhållsfrågor i många företag lyftes till en strategisk nivå. Nu pågår ett arbete med att hitta nya vägar. Jag tror vi måste börja tänka utanför boxen, att vi sätter oss tillsammans och ställer frågorna: Vad vill vi uppnå? Kan vi sen genom erfarenhetsutbyte hitta lösningar, så är jag övertygad om att det är vägen framåt.
– Det finns inga färdiga svar i dag och det är bara genom att ställa frågorna som svaren kommer. Och det jag tror att vi kommer att få se under 2012 är helt nya idéer och lösningar, framför allt när det gäller sätten vi jobbar på. Tekniken och kompetensen är ur konkurrensperspektivet ganska uttömda vägar. Det är inom arbetsmetoderna vi kan hitta de nya lösningarna.
Bo Hägg är frånträdande ordförande i Underhållsföretagen. Han har lång branscherfarenhet och har under många år följt utvecklingen när det gäller drift och underhåll inom industrisektorn, både i Sverige och internationellt.
– Min vision för det kommande året är att driftsäkerhet och underhåll blir en fast punkt på dagordningen i styrelserummen hos svensk industri. Så länge underhållsarbete betraktas som en kostnad och inte som en investering kommer integreringen av kontinuerligt underhållsarbete att behandlas styvmoderligt även i fortsättningen.
– Det finns en enorm potential av outnyttjad produktionskapacitet i svensk industri. Men frågor om underhåll måste upp på ledningsnivå för att hanteras som en naturlig del av produktionsprocessen. I dag är tyvärr inställningen till ett produktionsstopp att det är ett olycksfall i arbetet snarare än en händelse som kan förutses.
– Man talar om Lean Production, automatisering och funktionsteknik men dessvärre är det allt för många företag som inte ifrågasätter tillförlitligheten hos de maskiner som används i produktionen. Det görs gör en produktionsplan baserad på en viss driftstid men man räknar inte med de små och stora driftstörningar som hela tiden förekommer. Det är här som underhållet kommer in i bilden eller snarare det bristande underhållet.
– Jag brukar tala om den dolda fabriken. När man förbättrade underhållet hos Volvo/Skövdeverken kunde man fördubbla produktionskapaciteten utan att tillföra nya resurser. Där fanns alltså en hel fabrik till dold i den befintliga anläggningen. Om man extrapolerar dessa siffror för övrig svensk industri så finns där en enorm gömd potential som bara ligger och väntar på att tas i bruk, en potential som väsentligt kan höja svensk industris konkurrenskraft och lönsamhet.
Fakta:
Underhållsföretagen, UHFG, står för ”Swedish Center for Maintenance Management” och är en branschorganisation med cirka 50 medlemmar. Underhållsföretagen sprider information om sina medlemsföretag och om möjligheter till lönsamhetsförbättringar genom driftsäkerhetshöjande produkter, hjälpmedel och tjänster. Underhållsföretagen arrangerar också tematräffar inom de områden som medlemmarna representerar.
SMGC, Sustainability and Maintenance Global Center, är en idéburen organisation, för att sprida kunskap, skapa kontakter och affärer mellan sina medlemmar. SMGC bildades 2011 på initiativ av en rad aktörer och fungerar som ett kluster mellan företag, förvaltningar, föreningar och högskolor.
Föreningen Underhållsteknik, UTEK, som bildades 1969, är en riksorganisation för driftsäkerhet, underhåll och kapitalvård. UTEK bedriver en omfattande utbildnings och certifieringsverksamhet. Dessutom arrangerar UTEK en lång rad konferenser och seminarier för att sprida kunskap om branschfrågor.
UTEK samverkar med:
• SCEMM, branschorganisationen för nordiska underhållsleverantörer
• Scandinavian Chapter and Scandinavian Organisation of Logistics Engineers, SOLE
• Den europeiska samarbetsorganisationen för riksföreningar inom underhåll:
European Federation of National Maintenance Societies (EFNMS).
SSG, Standard Solutions Group AB, arbetar med standardisering och rådgivning för effektivare och säkrare drift av produktionstekniska processer. SSG arbetar också med information om aktuella standarder, lagar och föreskrifter. Dessutom arbetar SSG med webbaserade och lärarledda utbildningar.
