Att inkomstskillnaderna ökat i Sverige sedan mitten av 1990-talet beror till stor del på kraftigt ökade inkomster i den övre delen av inkomstfördelningen, och särskilt i den absoluta toppen, konstaterar utredningen. Toppinkomsternas snabba ökningstakt beror i sin tur på ökade kapitalinkomster, som sedan mitten av 1990-talet ökat betydligt snabbare än andra inkomstslag.
Långtidsutredningen konstaterar att kapitalinkomsterna är skevt fördelade. En stor del av dem går till hushåll i den yttersta toppen av inkomstfördelningen.
Kraftig prisuppgång
Det är flera faktorer som bidragit till detta. En viktig förklaring är den kraftiga prisuppgången på bostäder och finansiella tillgångar under den senaste tjugoårsperioden. En annan förklaring är skattesystemets utformning. Ändringen av de så kallade 3:12-reglerna för beskattning av fåmansbolag har ökat möjligheterna och drivkrafterna att omvandla arbetsinkomster till kapitalinkomster.
En annan förklaring till de ökade inkomstskillnaderna är att inkomsterna i de lägre inkomstskikten har ökat långsammare än medianinkomsten. Det beror i sin tur på att lönerna ökat snabbare än priserna, som transfereringssystemen är kopplade till. Den utvecklingen har förstärkts av att ersättningsnivåerna i vissa av systemen sänkts och jobbskatteavdraget införts.
Fortsätter öka
Utredningen konstaterar att en svag anknytning till arbetsmarknaden är den enskilt viktigaste förklaringen till varför en del hushåll har låga inkomster. Utvecklingen på arbetsmarknaden är därför central för utvecklingen av inkomstskillnaderna, enligt utredningen.
Samtidigt har arbetsmarknaden polariserats till följd av strukturomvandlingen och den tekniska utvecklingen. Andelen låg- och höglönejobb har växt i jämförelse med jobb med mer genomsnittliga löner.
Långtidsutredningen konstaterar att inkomstskillnaderna väntas fortsätta att öka. Det är dock inte oundvikligt, enligt utredningen, utan beror på politiska åtgärder. "Utan åtgärder talar dock mycket för att inkomstskillnaderna kommer att fortsätta att växa till 2035, om än i en långsammare takt än vad som varit fallet de senaste decennierna", skriver utredningen.