Priset på den amerikanska WTI-oljan klättrade under natten upp över nollstrecket igen. Men priset är fortsatt rekordlågt och där kommer det att stanna – så länge inget drastiskt händer, säger råvaruanalytikern Christian Kopfer.

Det vi såg i går är egentligen bara en försmak på vad som kan hända, säger han.

Kontrakten för WTI-olja som ska levereras i maj steg under natten till drygt en dollar fatet per fat, efter att ha rasat till minus 37 dollar per fat när handeln stängde i New York på måndagskvällen. Oljebolagen fick alltså betala för att bli av med oljan.

Så länge som i princip hela världen är på paus, alla flygplan står på marken och transportindustrin är stillastående så kommer det fortsätta vara ett överskott, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Nordea.

Pris i fritt fall

Tisdagen är sista handelsdagen för majleveransen och det är nu främst kontrakten för juni som handlas. Priset för dem klättrar blygsamt till runt 21 dollar per fat, från 20,43 dollar per fat på måndagen.

Priset på den amerikanska WTI-oljan är det lägsta sedan det började handlas med sådan 1983. Oljepriset har fallit kraftigt sedan efterfrågan rasat i spåren av coronaviruspandemin – och på måndagskvällen var det i fritt fall. Christian Kopfer säger att det "bara var en försmak" på vad som kan hända om inget förändras.

Larm om att oljelagren i framför allt Oklahoma snart är fulla låg bakom kollapsen. Dessutom fick svaga ekonomisiffror från de viktiga ekonomierna Japan och Tyskland marknaden att tvivla på att oljekonsumtionen kommer att återhämta sig inom en snar framtid.

Om det finns förvaringsmöjligheter kan du förvara oljan och sälja den senare, vänta på bättre tider alltså. Men nu finns det inga lagringsmöjligheter och då blir oljan värdelös eftersom ingen kan ta emot den, säger Christian Kopfer.

Omöjlig situation

Fallet kommer trots att oljeproduktionen under maj och juni kommer att minska med 9,7 miljoner fat om dagen, vilket motsvarar ungefär 10 procent av den globala tillgången på olja, enligt oljeavtalet mellan Opec och ytterligare tio oljeländer (Opec+). Men det räcker inte för att stävja de stegrande lagren av olja.

Det innebär fortfarande att lagren fylls på, bara inte i lika snabb takt. Det blir en liten lättnad men det löser inte det grundläggande problemet med överutbudet, säger Christian Kopfer och tillägger att oljepriset inte kommer att stabiliseras av sig självt – utan något måste hända.

Det måste i princip till att produktionen kapas rejält, att efterfrågan kommer tillbaka eller en kombination av de två.

Bensinpriset i Sverige påverkas inte direkt av WTI-oljan, utan bestäms framförallt av priset på Nordsjöolja (Brent). Men till följd av det amerikanska prisfallet sjönk även nordsjöoljan nästan tre procent, till runt 25,4 dollar per fat.

Nordsjöoljan har inte samma omedelbara lagringsproblematik som WTI-oljan, men ju längre pandemin pågår och överutbudet ligger kvar – desto större blir risken att samma sak händer även där, enligt Christian Kopfer.

Det är inte svår matematik, det handlar om utbud och efterfrågan. Det här har försatt oljeproducenterna i en omöjlig situation.