Rekordår för kommunerna – trots coronakrisen

Ali Lorestani / TT: Kommunerna går mot ett rekordår, enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR. Arkivbild.

64 kommuner gick med underskott förra året. Men i år ser det minst sagt annorlunda ut.

Vi går mot ett rekordöverskott, totalt sett. Få kommuner, om ens några, kommer att gå med underskott, säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner (SKR).

Just nu jobbar SKR med höstens prognos inför kommunernas bokslut. Osäkerheten hur pandemin påverkar samhällsekonomin är stor. Men för 2020 ser det mycket ljust ut.

Det är en unik situation, där man fått otroligt mycket pengar, samtidigt som kostnadsökningarna varit oväntat låga.

"Bergochdalbana"

Staten har skjutit till 28,5 välfärdsmiljarder i generella statsbidrag för 2020. Under pandemin har staten också lovat att stå för merkostnader för covid-19 inom sjukvård, funktionshinder- och äldreomsorg.

Egentligen har kommunerna fått omkring 50 miljarder kronor i år, med alla olika stöd. Dessutom har skatteintäkterna inte vikt sig på det sätt som vi och andra förutspådde. Det beror i stora drag på korttidspermitteringarna, säger Wallenskog.

I våras trodde ekonomerna att skatteintäkterna skulle öka med 0,9 procent under det resterande året.

Men det handlar snarare om två procent. Läget är helt annorlunda. Jag har aldrig varit med om en sådan bergochdalbana, säger Wallenskog.

Minskade kostnader

Därtill bedömer flera kommuner att kostnaderna har minskat i år, jämfört med förra året.

Dels har folk inte velat söka äldreboenden och hemtjänst i samma utsträckning. Mycket daglig verksamhet har inte blivit av. Sommarskola och liknande har inte besökts på det sätt som det brukar. Även idrott och kulturområdet har blivit betydligt lägre.

Staten har dessutom betalat hela kommunernas sjuklönekostnader fram till sista juli.

I och med att man inte haft lika stora behov har man i många fall inte tagit in någon vikarie för den som är sjuk. Då får man lägre kostnader totalt sett.

Tuffare framtid

Men guldregnet över kommunerna är inte för evigt.

Även under 2021 finns utlovade statsbidrag. Redan i våras lovades en permanent ökning med 12,5 miljarder, jämfört med 2019. Ytterligare 10 miljarder ligger i budgetpropositionen för 2021. Fem miljarder till 2022, för att därefter upphöra.

2022 ser fortfarande riktigt tufft ut. För 2023 är det många kommuner som säger att de inte får ihop budgeten, säger Wallenskog.

Utmaningen för kommunpolitikerna blir att lyfta blicken och att hålla i plånboken.

Det blir konstigt. Man vet att man måste spara samtidigt som man har ett rekordöverskott.

Finns risker

På lång sikt gör årets överskott ingen större skillnad. Många kommuner står inför stora demografiska utmaningar, med en både växande och åldrande befolkning.

Samtidigt borde man passa på att göra saker nu i år, när man har så pass mycket pengar, som kan effektivisera verksamheten framåt. Snarare än att använda pengarna till att anställa personal som man senare inte kan behålla.

TT: Vad finns det för risker med ett plötsligt överskott?

Risken är att man bygger upp verksamheter som man inte klarar av att behålla framöver, säger Wallenskog.