Regeringen och riksdagen agerade snabbt och kraftfullt med stödåtgärder när covid-19-pandemin slog till, enligt en årlig rapport om den svenska finanspolitiken från Finanspolitiska rådet.
Men den generella sänkningen av arbetsgivaravgiften sågas som krisåtgärd då den riktas till alla arbetsgivare, oavsett om de drabbats av krisen eller inte.
"Denna typ av åtgärd bör undvikas framöver till förmån för mer träffsäkra stödformer", skriver rådet i sin drygt 200-sidiga genomgång av finanspolitiken.
Sena besked, många ändringar
Kritik riktas även mot sena besked om förlängningar av det så kallade omställningsstödet 2020 och för att omsättningsstödet till vissa näringsidkare kom mycket sent.
Dessutom är rådet kritisk mot att det varit många löpande ändringar av stödnivåer och självrisker i stödsystemet.
"Förändringarna har skapat onödig osäkerhet och försvårat för företag och individer att fatta välgrundade beslut", skriver rådet.
Dåligt statistikunderlag för uppföljning och utvärdering är en annan brist rådet pekar på. Ekonomerna i rådet hade också velat se en gemensam portal för stödåtgärder, för att förenkla för företag och minska risken för felaktiga utbetalningar.
Rådet saknar även en tydlig plan för hur regeringen ska nå tillbaka till överskottsmålet i statens finanser efter de stora underskott som skapats av krisen.
Oppositionen får sig också en känga för utskottsinitiativ i budgetfrågor under krisen.
"De återkommande utskottsinitiativen, men även avsaknaden av en tydlig plan för återgång till överskottsmålet, är illavarslande tecken på att det finanspolitiska ramverket riskerar att urholkas", skriver rådet.
Större behov av samspel
Rådet efterlyser bättre samordning mellan regeringens finanspolitik och Riksbankens penningpolitik och föreslår en utredning på området.
"En ökad stabiliseringspolitisk roll för finanspolitiken innebär ett större behov av samspel med penningpolitiken. Det är då viktigt att de olika aktörerna har en realistisk bild av den andres ambitioner och tänkbara reaktioner på förändringar i det ekonomiska läget", skriver rådet.
Men budgetramverkets skuldankare på 35 procent av BNP vill Finanspolitiska rådet ha kvar. Detta trots det låga ränteläget och att den svenska statsskulden just nu är låg jämfört med många andra länder.
"En omfattande privat skulduppbyggnad i Sverige och en hög offentlig skuldsättning i omvärlden har minskat ekonomins motståndskraft och innebär ett ökat behov av en stark offentligfinansiell ställning. Därtill bidrar handelskonflikter och geopolitisk instabilitet till hög osäkerhet. Sammantaget talar dessa omständigheter för att den offentligfinansiella ställningen inte bör försvagas".