Ett vanligt sätt som bedrägerierna går till på är att köparen säger att de inte har exempelvis betaltjänsten Swish, utan att de vill betala via banköverföring – men alltid via en annan bank än den säljaren har. Köparen visar upp en bild på överföringen, men när varan har skickats kan köparen sedan makulera sin betalning, som ännu inte gått igenom.
En som utsatts för annonsbedrägeri är Linnea Bergström som sålde sin klocka på en hemsida.
Jag fick en jättekonstig känsla, att någonting inte kändes riktigt rätt. Nu hade han fått klockan och jag kollade på mitt konto och såg ingenting, då kände jag att "nu har jag blivit lurad", säger hon till Ekot.
Rådet från polisen är att aldrig skicka en vara utan att pengarna har kommit fram på kontot. De varnar också för köpare som försöker stressa fram affären, något som är vanligt vid bedrägerier.
Vi väljer ju mer och mer att umgås, att köpa och göra affärer digitalt. Då måste vi också lära oss att vara digitalt vakna och kritiska, säger Björn Seth, utredare på polisens nationella bedrägericentrum.