Trendbrott – nu minskar byggstölderna

Tomas Oneborg/SvD/TT: Bransch- och arbetsgivarorganisationen Byggföretagen har gjort en checklista för sina medlemmar på hur man ska undvika att utsättas för stölder på byggplatser. Arkivbild.

Förra året blev ett trendbrott, visar branschorganisationen Byggföretagens årliga kartläggning.

Under året anmäldes 4 514 inbrottsstölder från byggarbetsplatser, en minskning med 23 procent jämfört med föregående år. En ännu större nedgång, 32 procent, noteras när det gäller kategorin stölder utan inbrott från byggarbetsplatser, till exempel svinn.

Pandemin en förklaring

Från och med den 1 juli i fjol fick det svenska Tullverket rätt att stoppa misstänkt utgående stöldgods. Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef vid Byggföretagen, påpekar dock att det inte kan vara en stor del av förklaringen.

Vi kan bara spekulera, men det kan vara pandemin och svårigheten att ta sig över gränserna som har bidragit, säger hon.

Det som nu stjäls är ett brett spektrum av materiel, liksom bygg- och arbetsmaskiner.

Arbetsställningar är väldigt stöldbegärliga liksom vitvaror, som förutom att de är lättsålda har blivit svåra att få tag på, detta på grund av långa leveranstider som följd av pandemin och Ukrainakriget. Också dörrar, dörrfoder och aluminium själs, egentligen allt som är lätt att flytta och omsätta, säger Tanja Rasmusson.

Den faktiska kostnaden är svår att beräkna, men branschorganisationen gör uppskattningen att det handlar om 1,5–2 miljarder kronor årligen.

Där det byggs mycket – som i storstadsområden – stjäls det också mycket. Lite beroende på vad som stjäls kan det vara inhemska stölder, men oftast är det organiserade ligor som kan ta sig in på arbetsplatser, flytta på otympliga föremål och få dem över gränsen.

Vi har indikationer att stölder från byggarbetsplatser är ett sätt att finansiera övrig grov brottslighet.

Kraftiga kostnader

Medan stora företagsaktörer har ekonomiska möjligheter att skydda sig med stängsel och larm är det framför allt de mindre som är utsatta, oftast för att man inte har ekonomiska muskler att skydda sig, enligt Tanja Rasmusson.

Förutom kraftiga kostnader blir en konsekvens också att byggprojekt försenas. Eftersom den här typen av brott inte är högprioriterad hos polisen väljer dessutom många att inte rapportera dem, säger hon.

Polis, åklagare och domstolar har inte tid och resurser att klämma åt den här typen av brottslighet och det är sorgligt. När jag talar med poliser som är specialiserade på sådan brottslighet talar man om vad våra företag kan göra – inte vad rättsväsendet kan göra. Vi hamnar i försvarsposition över något vi inte rår över.